Svenska idrottare attackerade av rysk militär!

För cirka tre år sedan blev bland det svenska Riksidrottsförbundet hackat och man stal en mängd information, bland annat personlig information om ett stort antal svenska idrottare. Anledningen till denna attack var ryssarnas oerhört omfattande fusk med bland annat en planerad doping som rört hundratals ryska toppidrottare, som avslöjades efter OS 2014 och som nu Moskva ville försöka kontra genom att sprida desinformation om många idrottare från västländerna. Intrånget på Riksidrottsförbundet har nu utretts av åklagare som troligen vet vilka de skyldiga är men eftersom den svenska lagens långa arm inte når in i Ryssland har åtalet nu lagts ner.  

Upprinnelsen var så många gånger som tidigare att individer som tvingades till brottslig verksamhet av potentater i Moskva, hoppade av från Ryssland och berättade sanningen för västerländska massmedier. I det här fallet berättade man också för den internationella idrottsrörelsen, den olympiska kommittén och antidopingorganisationen WADA. De främsta avhopparna var Grigorij Rodtjenkov och Julia Stepanova. Rodtjenkov ansvarade i tio år för Moskvas antidoping-laboratorium och var innan dess en framträdande idrottsman medan Stepanova var en mycket framgångsrik medeldistanslöperska. Marken hade dock förberetts av flera visselblåsare under flera års tid, men dessa individer var kvar i Ryssland och kunde inte vittna för de internationella utredarna. Situationen betraktades som synnerligen allvarlig av de ryska myndigheterna.

Hjärtinfarkt eller mord – döm själv  

I februari 2016 avled först Vjatjeslav Sinev som under åren 2008-2010 var chef den ryska antidopingmyndigheten Rusada och endast två veckor senare Nikita Kamajev som var Rusadas chef 2011-2015. Antingen drabbades de av hjärtinfarkt bägge två som de påstods eller så ville Putin hindra dem att vittna för WADA. Sinev blev endast 50 år medan Kamajev var 52 då han dog.  

Avhopparnas berättelser medförde i sin tur det omfattande utredningar av OS-rörelsen, antidopingorganisationen WADA samt den särskilde utredaren McLaren som exempelvis kunde visa att Olympiska Vinterspelen i Sotji i februari 2014 i Ryssland var fullständigt manipulerade, främst av säkerhetstjänsten FSB.

Bakgrunden till detta är ju att man för många decennier sedan, under Sovjetimperiets dagar, ville visa omvärlden det starka Sovjetsamhället uppbyggt av dess medborgare som alla kämpade för ett gemensamt framtida mål. Och särskilt starkt ville man visa sig i jämförelse med det svaga, splittrade och korrupta väst. På samma sätt försökte man använda krigsmakten, utforskningen av rymden, forskningen, jordbruket, kulturen etc. För Moskva var allt politik. Till och med balett och rysk språkundervisning tvingades in som delar i den ideologiska, politiska kampen mot väst. Eftersom denna kamp skulle bevisa Sovjetunionens och kommunistpartiets existensberättigande var man beredda att fuska på vilket sett som helst för att uppnå målen. Det enda som inte fick ske var att man upptäcktes och åkte fast. Resultatet för Moskvas sport- och idrottsverksamhet var en omfattande medicinsk doping och ett omfattande system med mutor t.ex. för att se till att stora idrottsevenemang ägde rum, tidigare i Sovjetunionen och numer i Ryssland.

Sotji-OS var Putins projekt  

Inför Sotji-OS engagerade sig Vladimir Putin oerhört mycket. Man byggde upp en helt ny stad och satsade stora belopp på att de ryska idrottsstjärnorna skulle lyckas vinna många fler guldmedaljer än något annat land och naturligtvis försöka slå USA på alla de områden man kunde. Redan 2007 bildades ”Presidential Council for the Development of Physical Culture and Sports, Sports of Highest Achievement, the preparation and holding of the XXII Winter Olympic Games and the XI Winter Paralympic Games of 2014 in the city of Sochi” och presidenten engagerade sig hart för att den Olympiska rörelsen skulle välja just Sotji som sitt förstahandsval.

Det rent idrottsmässiga var dock bara en faktor i hela ekvationen. Satsningen på en omfattande doping och samtidigt uppbyggandet av en apparat för att dölja densamma, var oerhört omfattande och krävde både ett stort engagemang från den ryska samhällstoppen och stora summor pengar. Genom att hänvisa till terrorhotet kunde man också bygga upp en verksamhet med omfattande informationsstölder och troligtvis även stora möjligheter till agentvärvning.

Dopingapparaten  

Den del av apparaten som rörde doping tog fram en rejäl cocktail till atleterna med sammanlagt tre olika anabola steroider: methenolon, trenbolon och oxandrolon (namnen kan vara något förvanskade). Dessa preparat hade i samtliga fall tillverkats i Kina.

För att inte någon av de ryska idrottarna skulle åka fast byggde FSB ett hemligt kontor vägg i vägg med det ryska dopinglaboratoriet i Sotji. Genom ett hål i väggen kunde man enkelt byta ut de kontaminerade urinproverna med rena dito som de ryska atleterna lämnat tidigare. FSB ska också ha använt sig av specialverktyg för att kunna öppna de låsta och förseglade flaskorna med de ryska atleternas avgivna urinen. Genom detta dubbla angreppsförfarande var det i princip omöjligt för någon utomstående att upptäcka ryssarnas trixande med urinproverna och det var därför omöjligt för OS-kontrollanterna att upptäcka det omfattande fusket.

Informationsstölder 

FSB använde sig dock både av hängslen och livrem i sin operation. All elektronisk trafik mellan olika mobiler och samtliga datorer i Sotji avlyssnades med hjälp av det ryska avlyssningssystemet SORM (Система Оперативно-Розыскных Мероприятий) som handhas av FSB. Förutom att FSB därmed kunde hjälpa SVR med en mängd personinformation om alla de utländska besökarna, kunde man enkelt ha kunnat få tips om exempelvis media skulle upptäcka något som skulle ha varit negativt för den ryska ledningen i Kreml. Tyvärr drabbades Putin et consortes i alla fall eftersom flera ledande personer inom fuskverksamheten hoppade av och avslöjade allt för den olympiska rörelsen och medierna I väst.

Slutsatser  

”Fancy Bear” är ingen hackinggrupp utan ska ses som den västerländska  IT-säkerhetsindustrins sammanhållna arbetsnamn för ett antal aktiviteter som utförts av ett flera samarbetande enheter inom GRU. GRU har bedrivit denna verksamhet under en stor del av 2000-talet, åtminstone sedan 2004. Framtill dags dato har över 50 GRU-officerare identifierats tillhörande följande fem samverkande enheter inom GRU: 

GRUs Huvudcenter för Specialteknologi, в/ч 74455

85:e Huvudcentret för Specialtjänster, в/ч 26165 (kallas även ”85 Main profile research institute of cryptography, higher mathematics and computer technologies”)   

152:a Centret för expertutbildning, в/ч 06410

161:a Underrättelsecentret för Specialistträning, в/ч 29155  

322:a Underrättelsecentret för Specialistträning, в/ч 92154

Rysk propaganda  

Däremot utnyttjade GRU namnet ”Fancy Bear” i sin propaganda. Exempelvis startade man en web och konton på Facebook och Twitter i detta namn. På denna website publicerade GRU en hel del av den information man stal bland annat från Riksidrottsförbundet och WADA och hängde därmed ut ett antal svenskar med anklagelser om att dessa var dopande fuskare. I själva verket hade de fått undantag för astmamedicin och andra medikamenter för att överhuvudtaget kunna starta i tävlingarna de var anmälda till.

Dessa ”banditer” från GRU sysslar dock inte bara med hacking. De skriver olika former av hackingprogram, trojanska hästar och rootkits, samtlagt över 25 stycken bakdörrar, program som stjäl lösenord eller gör skärmdumpar, skapar nya användarkonton eller förstör hårddisken. De har även använt sig av falska email eller websidor för att försöka komma över användaridentiteter och lösenord. Som IT-brottslingar har de varit oerhört framgångsrika och hackat sig in på hundratals myndigheter, företag, ideella organisationer

I februari 2018 hackade GRU Tyska regeringens särskilda säkra datanätverk och några år tidigare tyska Bundestag. Det danska försvaret har också hackats liksom Farnborough Airshow och det franska presidentvalet 2017. Våren 2018 hackades 500.000 routrar och de har förutom att hacka Riksidrottsförbundet och WADA även hackat European Ice Hockey Federation, International Ski Federation, International Biathlon Union och International Bobsleigh and Skeleton Federation. Därutöver har Ukrainas elnätverk stängts ner vid flera tillfällen. Bredden på deras kunskaper och på deras måltavlor är synnerligen brett.

Hemlig operationsbas i Frankrike   

De har dock många andra gärningar på sina samveten. De har genomfört avlyssningsoperationer, förfalskat pass och andra ID-handlingar och utfört mordförsök både i Storbritannien och på andra håll i Europa. Under en tid uppförde man en hemlig operationsbas i Haute-Savoie i de franska alperna som ligger mellan Geneve och Chamonix, där officerarna kunde dra sig tillbaka efter sina uppdrag för att sedan resa ut inom EU utan att behöva visa sina ryska pass.

GRUs medarbetare har rört sig obehindrat runt om inom EU och andra europeiska länder. Även om nu ett 50-tal av deras medarbetare är kända av de europeiska kontraspionagen så har de säkert flera hundra andra medarbetare. Om någon av de registrerade GRU-officerarna måste resa utanför Rysslands gränser har deras falska pass naturligtvis hela andra namn än tidigare. Värre kommer det antagligen att bli om några år då polismyndigheter och gränsskydd i Europa, Nordamerika och andra länder får tillgång till ansiktsigenkänning på alla kameror. Då kommer risken vara stor att ryska ansikten känns igen.

Interpol  

Som en parentes kan nämnas att nästan 40 procent av samtliga Interpols s.k. ”Red Notices” (individer som ska gripas) är från Ryssland (2.938 ryssar jämfört med sammanlagt 7.606 Red Notices). Sedan är naturligtvis frågan om ryssar är brottslingar i mycket högre utsträckning än andra nationaliteter, om de ryska polis- och gränsmyndigheterna är särskilt inkompetenta eller om Kreml försöker utnyttja Interpol till att gripa oppositionella ryssar som flytt landet. Ibland medför fakta att man bara får fler frågor att besvara, eller hur?

Fredliga Ryssland ljuger och skrämmer

För bara någon vecka sedan firade man i norska Finnmark att det var 75 år sedan Sovjetunionen sedan Röd Armén befriade och ockuperade norra Norge. I det officiella firandet finns endast befrielsedelen med och man nämner inget om Moskvas möjliga planer på att inkorporera delar av de nordiska länderna i Sovjetimperiet. Att ockupationen av Finnmark och Bornholm (som varade en helt år) aldrig ledde vidare, berodde inte på Stalins milda sinnelag utan på att Röda Armén var totalt slutkörd. Man gav till och med upp de nordliga delarna av Iran och östzonen i Österrike för att man långt in på 1950-talet stod utan tillräckliga militära resurser. Norrmännen gästades bland annat av en av Rysslands främsta desinformatörer, Sergej Lavrov, och chefen för den ryska Nordflottan, Aleksandr Moisejev.

Mötet mellan Lavrov och den norska utrikesministern Ine Eriksen Søreide var dock inte guld och gröna skogar. Visserligen inledde man från både norskt och rysk sida med påståenden om enighet och förbättringar men snart dök den ena efter den andra kritikpunkten upp.

Norge framförde i skarpa ordalag sitt missnöje med ryssarnas stora övning ”Ocean Shield-2019” utanför deras kust för bara ett par månader sedan. Lavrov passade då på att utgjuta sig över det hot som Norge utgör (sic!): ”På samme måte som Norge ser Russland som en trussel, ser Russland på Norges som en trussel”. Rena cirkuskonsterna. Varför han kastar dessa påståenden rakt i ansiktet på den norska värden, utrikesministern Ine Eriksen Søreide, kan man verkligen fråga sig. Norges militära resurser är ju bara bråkdelen av Rysslands oavsett om man ser till helheten eller endast till de marina krafterna. Så arbetar en maktfullkomlig desinformatör med den största flottan i Europa i ryggen. Han är lika sanningsenlig som Donald Trump och Bagdad-Bob.

Ryssland påbörjade samtidigt en av sina största mönstringar av ubåtar i Arktis, Barents hav och Norska havet sedan Sovjettiden (https://www.dailymail.co.uk/news/article-7634271/Russian-nuclear-submarines-secret-mission-North-Atlantic-prove-Moscow-strike-US.html). Minst ett 10-tal ubåtar deltar, varav åtminstone åtta stycken ska vara atomdrivna, ska öva under minst två månaders tid. De har skickats ut från sina baser på Kolahalvön i denna omfattande övning samtidigt som ryska politiker talade om vänskap med sina norska värdar. Enligt norska experter förväntar man sig att ungefär hälften av ubåtarna placeras mellan Finnmark, Bjørnøya och Svalbard som en blockastyrka medan den andra halvan kommer att ta sig bort mot, kanske även över, GIUK-linjen (Greenland – Iceland – United Kingdom), det vill säga den linje med stationära hydrofoner som har stora möjligheter att hålla koll på de ryska ubåtarna. Generellt har GIUK-linjens hydrofoner möjlighet att identifiera de enskilda ryska ubåtarna med namn, inte bara vilken ubåtstyp det rör sig om.

GIUK-linjen är ett oerhört viktigt underrättelse- och spaningsverktyg för USA och Nato, även om dess betydelse minskat under åren. Det var i hög grad denna hydrofonlinje som gjorde att Sovjetunionen i mitten av 1960-talet grundade underrättelse- och sabotageorganisationen GUGI – Huvudavdelningen för Djuphavsforskning. Medan den ryska flottans spetsnaz har specialbyggda miniubåtar som kan gå ner till max 100 meters djup kan GUGIs farkoster som max gå ner till 6 kilometers djup (sic!). Det betyder att de i hög grad är osårbara för västmakternas minor, torpeder, sjunkbomber och jaktubåtar. Djupet 6.000 meter genererar ett tryck som är 600 gånger så kraftigt som det som råder vid vattenytan. Det säger sig själv att de vapensystem som USA, Storbritannien och andra länder beväpnat sina ytfartyg och ubåtar med inte har mycket till effekt på dessa stora djup. (Det var en av GUGIs specialubåtar som råkade ut för en fatal brand ombord i somras där 14 av deras officerare avled).

Samtidigt som man läser kommentarerna i media om att Ryssland vill testa in kapacitet att kunna avfyra kärnvapenmissiler mot mål i USA och därför vill komma över GIUK-linjen ska man veta att detta knappast är korrekt. Anledningen att den ryska flottan vill kunna ta sig förbi Island är att deras attackubåtar ska kunna angripa amerikanska ubåtar och hangarfartyg. Det är riktig att man för ett antal decennier sedan vill nå ut med sina ”bombare” för att kunna både nå de amerikanska målen och dessutom träffa rätt. Idag är dock de ryska missilerna både så kraftfulla och har sådan precision att man kan lämna baserna på Kolahalvön och ge sig iväg åt andra hållet så att man från redan färdiginmätta avfyrningsplatser bortanför Novaja Zemlja kan skicka sina missiler och dessutom träffa sina mål i Nordamerika. Dagens krig kommer att vara helt annorlunda mot hur det såg ut på 1980-talet.

I förrgår avfyrade den cirka två år gamla ubåten Knjaz Vladimir för första gången den nya Bulava-missilen (Nato-beteckningen SS-N-32), ett av Putins upphaussade nya ”Vergeltungswaffen”. Det har dock tagit lång tid och många misslyckanden för ryssarna som åtminstone hållit på med den ny missilen sedan 2004. Tanken är att beväpna Knjaz Vladimir och de andra ubåtarna av typ 955A Borej-A med 16 stycken Bulava-misiler. Dessa kan i sin tur vara beväpnade med 6-10 MIRV-ade kärnladdningar. Varje ubåt skulle alltså maximalt kunna ta sig an 96 till 160 mål. Varje missil har uppgivits ska ha en räckvidd på 8.300 kilometer.

Samtidigt som denna jätteövning startas så står denne Lavrov och påstår att det är Norge som hotar Ryssland. Det är ju rent trams! Sådant tror man tydligen i Moskva att vi ska respektera. Jag undrar vad dom har ätit för slags svampar i Kreml?

Grundkurs Sovjetisk Underrättelsetjänst nu som PDF

Den kurs som jag publicerade på Facebook (https://www.facebook.com/joakim.vonbraun) under våren, finns nu samlad som en PDF-fil. Den har också kompletterats med ett antal nya delar som jag tyckte också borde finnas med och med ett antal bilder. Under sommaren har jag fått hjälp av vännerna Christer, som kollat språket, och Peter, som lagt in bilder och förvandlat Word-dokumentet till en PDF. Stort tack för hjälpen!

Det är min förhoppning att detta kompendium ska hjälpa alla som är nyfikna på dagens Ryssland och särskilt på deras olika konspirationer mot Sverige och andra fria och demokratiska länder. Om man bättre känner till bakgrunden till dagens ryska samhälle är jag övertygad om att man också bättre kan analysera Putins och de andra ryska brottslingarnas kriminella verksamhet och även kan börja förstå vad vi i väst bör göra för att bättre bekämpa rysk underrättelseverksamhet och påverkansoperationer (aktiva åtgärder).

Att Sverige nu påbörjar en upprustning av vårt militära försvar är synnerligen glädjande men vi behöver också stärka civilförsvaret och landets psykologiska försvar (en utredning om det senare skulle ha redovisats under augusti). Myndigheter som Säpo, Must, MSB, FRA och UD behöver också stärkas på en rad olika områden och dessutom samverka för att både skydda Sverige och alla vi som bor i landet. Idag görs verkligen inte tillräckligt.

Klicka för att komma åt Grundkurs_Sovjetisk_Underra_ttelsetja_nst.pdf

Med hopp om intressant läsning! Kompendiet är fritt att sprida till vem som helst. Texten är dock fortfarande upphovsrättsskyddad men går naturligtvis bra att citera. Vill någon använda större stycken av texten bör man kontakta undertecknad.

Jocke

Kreml vill oss illa

En av världens främsta Rysslandskännare, Keir Giles, gästade igår Frivärld i Stockholm där han höll ett mycket intressant och givande föredrag. Idag är han dessutom intervjuad i DN av Mikael Holmström. Keir Giles har flera decenniers erfarenhet av Ryssland och Ryssland-studier och är sedan flera år på Conflict Studies Research Centre som han idag också leder. Han finns också med i välkända Chatham House program för Ryssland och Eurasien. Och nu släpper han en ny spännande bok: ”Moscow Rules” (kommer snart att recenseras här).

Giles främsta tes är att vi i västvärlden måste förstå att Ryssland är 100 procent fientligt inställt till oss. Till syvende och sist handlar det om vi i väst måste skaffa oss mycket bättre kunskap om Ryssland och dess historia. Vi måste ha insikt om invasionerna av mongolerna, Karl XII, Napoleon och Hitler sitter djupt in i deras ryggmärg. Det faktum att de aldrig haft någon reformation och de helt missat hela det tankesystem som vi fick om frihet och individens rätt. Livegenskapen. Kyrkans isolering. Tsarernas diktatur. Och det faktum att Ryssland aldrig hade några kolonier som Storbritannien, Tyskland, Belgien, Frankrike, Spanien och Portugal hade. Oavsett hur man ser kolonialismen så förde den in andra tankar, andra ramar, andra betraktelsesätt. Ryssland har i hög grad varit tankemässigt isolerat i århundraden och det har på många ätt skadat Ryssland och deras syn på omvärlden.

Med ökad kunskap måste vi se till att vi skaffar oss förbättrade insikter om Ryssland och deras framtidsplaner. Keir Giles anser att insikterna om Rysslands fientliga sinnelag kommer att kosta oss stora pengar bland annat i form av ökade försvarskostnader. Men att återkommande göra om samma misstag i att inte förstå Moskva kommer att bli ännu mycket dyrare.

Väst måste också inse att vi är mitt i ett av Ryssland drivet informationskrig. Förutom pålägg från IT-världen och Internet är den ryska verksamheten i hög utsträckning byggd på samma metoder om Kreml utnyttjade under kalla kriget. Keir Giles är gudskelov en av de forskare som förstår historien bakom dagens verksamhet. Jag skulle nästan gå så längt som att påstå att ryssarna är galopperande fantasilösa. Å andra sidan gör detta inte så mycket eftersom de flesta av oss i väst är så förb—nat historielösa och naiva. Det är också detta som i hög grad ligger oss i fatet – vi ser inte hur Moskva förmår oss att gång på gång ta steg tillbaka. När vi sedan hunnit vänja oss vi det nya negativa finns det politiker, diplomater och forskare som ingenting kan och ingenting lärt som är beredda att låta Kreml sätta dagordningen och komma undan utan den minsta kostnad. Genom denna dårskap förråder de både vårt land och vår befolkning samtidigt som de riskerar friheten för hela västerlandet. Sedan må vi kalla dem medlöpare eller ”nyttiga idioter”. Inte gagnar de svenska intressen i alla fall.

Precis som Giles säger får vi inte glömma bort att konflikten med Ryssland är något som är självförvållat. Vi har inte startat denna konflikt. Ryssland kräver att få särskilda spelregler som inte gäller något annat land. De kräver att vi i väst ska ge dem särskilda regler som gör att de kan uppföra sig utan några negativa konsekvenser eftersom Moder Ryssland har andra behov än andra länder. Ryssland är en brottsling som varken erkänner våra lagar, som inte vill infinna sig i domstolen och som vägrar att gå i fängelse. Detta kan vi absolut inte finna oss i.

Vi måste sätta hårt mot hårt. Om Kreml inte förstår hur civiliserade länder ska umgås måste vi tvinga dem. Väst måste rusta upp! Vi måste öka trycket med fler och hårdare sanktioner. Alla ryssar, inklusive deras diplomater, måste söka visum för att resa utanför landets gränser. Rysslands diplomatiska representationer bör generellt minskas med en cirka tredjedel motsvarande den underrättelsepersonal som döljer sig bland den diplomatiska personalen. Jag är säker på att Säkerhetspolisen kan ge UD förslag på vilka som bör skickas hem. Självklart finns det mer att göras men detta är en lämplig början för att förhoppningsvis få Ryssland att sluta med sina fientliga attacker mot oss.

Vad är värt att minnas av 2018?

Även om man inte är särskilt intresserad av Ryssland eller av underrättelseverksamhet torde Putins beordrade mordförsök på Sergej Skripal och dennes dotter Julia vara en av de två värsta politiska händelserna på den politiska kartan i världen. Nummer två är naturligtvis saudiernas mord på journalisten Jamal Khashoggi.

Under kalla kriget sågs världen som enkel av många människor. Den var behagligt svart-vit och det var för många enkelt att skilja på vän och fiende, på god och ond. I vissa avseenden är vi på väg dit igen men med den skillnaden att det tycks finnas så många fler på den onda sidan. Å andra sidan ska man definitivt inte måla fan på väggen. Det har skett en mängd stora, tunga förbättringar under både 2018 och de senaste åren. Antalet väpnade konflikter har minskat i världen. Fler länder anordnar öppna val till parlament, presidentskap etc.

Putin och Rysslands växande problem
Det är verkligen inte mycket som har gått Rysslands väg under det senaste året om man inte anser att krig och undergång är något positivt att visa upp i de inhemska regimstyrda medierna. En av de mest minnesvärda inslagen är att Rysslands allierade Syrien grovt missade ett antal israeliska stridsflygplan och lyckades med konstycket att avfyra en rysk luftvärnsmissil in i ett ryskt spaningsplan som medförde en lyckad nedskjutning och att 15 ryska besättningsmän omkom.

GRUs monumentala blunder
Om man nu sätter mordförsöket på paret Skripal i sitt sammanhang kan man konstatera att rysk underrättelsetjänst i allmänhet har haft ett synnerligen besvärligt år och då i synnerhet militärens GRU. Sällan har väl en underrättelseorganisation råkat så illa ut som de har gjort under 2018, och inte nog med det, det mesta beror på att de själva har betett sig ovanligt klantigt och klumpigt. man skulle kunna tro att GRU-ledningen har beslutat att begå en organisatorisk harakiri. En annan möjlighet är att GRUs konkurrenter i landet beslutat att sabotera deras verksamhet med en sådan kraft att president Putin inte ser någon annan möjlighet än att lägga ner krigsmakten egna underrättelseorgan. Om de är värda att finnas kvar kan ni ju själva döma.

GRU-blunder nr 1 och 2
Det misslyckade försöket att ta livet av den tidigare ryske underrättelseofficeren Sergej Skripal var så ohyggligt dumt och vidrigt att GRU-chefen borde ha tagit sin mats ur skolan. Och på sätt och vis kan man naturligtvis säga att han gjorde det eftersom han avled för ett kort tag sedan. [Igor Korobov avled den 21/11 medan hans företrädare, den Sverige-kände Igor Sergun, avled den 3/1 2016. Sergun blev endast 58 år medan Korolev blev 62!] På ett antal sätt visar den ryska aktionen på vilken misslyckad medlem av världssamfundet Ryssland är. Inte bara att de ger sig på en individ som man tidigare släppt fri efter att ha suttit i fängelse för sitt brott. De flesta länders lagar medger inte att man straffar samma individ fler gånger för samma brott. Ryssland är ett uppenbart undantag. Dessutom tar de sig för att förlägga sin så kallade ”rättsskipning” till ett annat land.

Putin, Lavrov och den övriga ryska ledningen ljuger
Därefter har Ryssland, med landets politiska och militära ledning i spetsen, involverat sig i en lång rad lögner som medfört att deras byxor ideligen hamnat nere vid fotknölarna. Både Vladimir Putin personligen liksom deras yrkeslögnare till utrikesminister Sergej Lavrov, har flera gånger ryckt ut för att slå fast den ryska sanningen, bara för att upptäcka att både västvärldens journalister liksom Rysslands egna kunnat visa hur de ljugit sig blåa. Cirka 30 olika versioner lyckades Moskva pressa fram när de skulle förklara vad som egentligen hade hänt i Salisbury. Sergej Skripal skulle ha tagit en överdos med knark, han var utsatt för ett mordförsök av sin blivande svärmor och 28 andra vansinniga historier såg dagens ljus innan GRU fick sina fiskar varma. Igen!

GRU-blunder nr 3
De bägge officerarna fick verkligen löpa gatlopp i media. Först avslöjades att de utskickade mördarna hade slarvat och har spridit sitt mordvapen så att oskyldiga förbipasserande skadats allvarligt och till och med avlidit. Sedan påstod Moskva att affärsmännen Ruslan Bosjirov och Aleksandr Petrov sysslade med att sälja hälsopreparat och Putin garanterade att de var vanliga civila. Sedan kunde media visa upp ett antal fotografier, utdrag från databaser, utsagor från namngivna vittnen och många andra ovedersakliga bevis på att Rysslands ledare ljuger både sitt eget folk och befolkningen i väst rakt upp i ansiktet. För det visade sig snart att de bägge männen egentligen hette Anatolij Tjepiga och Aleksandr Misjkin. Och inte bara var de högt uppsatta officerare i GRU – de hade bägge erållit Rysslands högsta utmärkelse ”Rysslands Hjälte” personligen av Vladimir Putin!!! Den mannen är totalt omöjlig att lita på. Han borde få utmärkelsen världens mest lögnaktiga politiker. [Jo, jag vet att han har en konkurrent på andra sidan Atlanten men han är ju så totalt genomskinlig].

GRU-blunder nr 4
När Kreml sedan försökt utspionera och sabotera den pågående brottsutredningen genom att angripa olika brottsutredande organisationer i Nederländerna och Schweiz blir de ännu en gång avslöjade och gripna md byxorna nerdragna. Denna gång blev GRU-männen dessutom gripna i samband med sin operation och man kunde visa upp hela deras avancerade utrustning, bild för bild med detaljerade förklaringar. Och så utvisades dom av de nederländska myndigheterna. Pinsamt i kubik!

GRU-blunder nr 5
Våra grannar i Finland är knappast några som varken viker ner sig i största allmänhet eller låter sig skrämmas av Moskva. Det kan Ryssland och känner den ryska människan. Oavsett detta måste man låta sig imponeras av deras 400 man kraftfulla raid som de genomförde i Åbo skärgård. Att det stora antalet fastigheter med helikopterplattor och ett stort antal båtar och fartyg inte använts för rekreation framstår som helt klart. Den avlide GRU-chefen Igor Sergun tillbringade några år i Sverige i början av 1990-talet (detta finns dock inte upptaget i hans officiella CV). Gissa vad han gjorde här? Jo, planlade inköp av fastigheter i Stockholms skärgård!

GRU-blunder nr 6
Den amerikanska rättsapparaten har under året nu lyckats få ihop samtliga (?) pusselbitar gällande GRUs inblandning i det amerikanska presidentvalet och en del andra aktiviteter vilket medfört att man nu lagfört ett stort antal GRU-officerare vars namn och foton publicerats av FBI och Department of Justice. Den 13/7 åtalades 11 av GRU-männen och den 3/10 åtalades 7 officerare.

Ännu fler misslyckanden
Självklart ingick det ett antal GRU-officerare när den samlade demokratiska världen markerade mot Moskva efter deras mordförsök på paret Skripal. I slutet av mars tvingades ju bort emot 180 spioner med diplomatiska pass återvända till Moskva. Det är nu 180 spioner som kommer att ha mycket svårt att fortsätta med sin olovliga verksamhet utanför Rysslands gränser. Många länder vägrar kända underrättelseofficerare inresa om de tidigare utvisats. De som inte är så rakryggade vet i alla fall om vad det är för en typ de släpper in i sit land.

Dessutom har flera andra GRU-män uppmärksammats i media. I Sverige hade en officer från GRU nästlat sig in på en kurs för ryska journalister som skulle lära sig hur man bedriver undersökande journalistik. I Norge greps en GRU-officer som deltog i en kurs för biblioteks- och arkivpersonal efter att han smittat ner 9 skrivare med en trojansk häst som skulle göra det möjligt att stjäla information från det norska stortinget. I november avslöjades GRU med spionage i Österrike där man under 24 år fått hemligheter från en högt uppsatt militär. I Estland dömdes två personer som givit information till GRU sedan 2013.

I samband med att bevisen mot Tjepia och Miskin publicerades fanns där flera omfattande listor på andra ryssar som arbetade på samma adresser som de skyldiga. Liknande information har också offentliggjorts då man publicerats detaljer kring de som utvisats från Nederländerna och som åtalats i USA. Det rör sig om flera hundra militärer som i många fall kan misstänkas tillhöra GRU. Man får anta att både västvärldens säkerhetstjänster och många intresserade media kommer att hålla dessa personer under bevakning. Dyker de upp i väst kommer säkert många av dem att få sina fiskar varma.

Vad vi bör önska oss av 2019 återkommer jag med efter nyåret! Gott Nytt År! Jocke

Putin satsade fel ännu en gång

Trots alla de miljarder som Kreml satsar för att försöka påverka oss och styra oss dit man vill, misslyckas man från tid till annan för att de inte förstår hur vi tänker och hur våra samhällen fungerar. När man själv lever i ett oerhört annorlunda samhälle och har liten insikt i hur världen omkring fungerar, är det lätt att göra monumentala blunders.

https://euvsdisinfo.eu/figure-of-the-week-20/#

1939 hade en annan diktator fått för sig att han skulle domptera omvärlden. Hitler roffade åt sig Saar, Rhenlandet och Österrike. Sedan stal han Sudet och därefter resten av Tjeckoslovakien för att en vecka efteråt ta hand om Memelland. Sex gånger fungerade tricket men när han invaderade Polen gick det åt fanders. Då hade han gått över en linje som absolut inte fick passeras och angreppet på Polen blev början på Andra Världskriget.

På liknande sätt har Vladimir Putin lyckats finta och lura oss i väst för att sedan råka illa ut då han passerat osynliga gränser som han inte lyckades se. Det allra tydligaste och värsta exemplet (fram till nu vill säga) är invasionen av Ukraina och ockupationen och annekteringen av Krimhalvön. 2008 invaderade Ryssland Georgien efter att man provocerat och lurat ledningen den politiska ledningen i Georgien. Efter att ha orsakat georgierna ganska svåra förluster ockuperade ryssarna Abchasien och Syd-Ossetien. Och västländerna sa ”Fy skäms” men gjorde inte särskilt mycket mer. När Putin skulle köra sitt da capo mot Ukraina tog det hus i helvete bland västländerna och Ryssland drabbades av allvarliga ekonomiska och politiska sanktioner. Det var nog inte något som Putin förväntat sig.

2006 tog två utsända mördare från Moskva och förgiftade den avhoppade FSB-översten Aleksandr Litvinenko, som dömts till döden vid en hemlig rättegången i en militärdomstol. Han förgiftades av ett synnerligen ovanligt och svårframställt gift som heter Polonium-210. Det är svagt radioaktivt men är ett mycket kraftigt gift. Syftet får antas vara, att trots att Moskva som vanligt förnekade all inblandning i mordet, så skulle varenda avhoppare från någon av Rysslands underrättelsetjänster, veta vem som stod bakom det avskyvärda mordet. Det tog nämligen över tre veckor av ofantliga plågor innan Litvinenko äntligen avled. Moskvas giftmord framkallade inte några särskilt allvarliga protester från västländerna.

När nu Putin återigen skulle gör om sitt giftmordstrick gick det fullständigt åt fanders. Försöket att giftmörda Sergej Skripal för cirka en månad sedan har drabbat Kreml med en oerhörd kraft vilket bland annat kan ses i de desperata och disparata lögner och bortförklaringar som nu väller ut från Moskva. Desinformationsförsökens antal och låga nivå, till exempel att påstå att Sverige möjligen skulle kunna stå bakom mordförsöket, visar att man i Kreml inte riktigt vet hur man ska hantera situationen. Man är både förvirrad och förtvivlad över den situation man hamnat i och har inte någon riktig aning hur man ska försöka lösa den uppkomna situationen. På många sätt är Storbritanniens och den övriga västvärldens mycket hårda reaktion en katastrof för Vladimir Putin och hans tjekister. Än en gång har den ryska ledningen misslyckats att förstå och förutse hur väst skulle reagera.

Kreml låter nu en mängd ryska företrädare och statskontrollerade medier fylla etern med än den ena, än den andra teorin. När man får mothugg kastar man ur sig att det bara var en teori eller något man hört i debatten. Här är några av de värsta försöken att bland bort korten som ryssarna än så länge har spritt:

Britterna stod bakom attentatet för att få en anledning att bojkotta fotbolls-VM i sommar
Attentatet är ett utslag av russofobi i förhoppningen att skada det ryska folket i största allmänhet
Det rör sig om en drogöverdos som sedan har maskerats som ett attentat
Rysslands permanenta representant i OSCE påstod att de antagligen var Sverige, Tjeckien eller något av de baltiska länderna som stod bakom mordförsöket.
Rysk TV har vid flera tillfällen hävdat att Ukraina står bakom attentatet
Skripals svärmor har utpekats som den skyldiga
Storbritanniens premiärminister påstås själv ligga bakom mordförsöket eftersom hon är nära vän till den nye CIA-chefen
Det var ett misslyckat självmordsförsök
Det är en brittisk ”false-flag-operation” i syfte att förstöra Rysslands internationella förtroende USA utpekas av ryssarna för att utnyttja attentatet för att försöka få världen i gungning i största allmänhet

För dig som gärna vill läsa mer om lögnerna runt Skripal:
https://euvsdisinfo.eu/behind-the-smokescreen-who-are-the-actors-spreading-disinformation-on-ex-spy-poisoning/
https://euvsdisinfo.eu/skripal-and-the-disinformation-swamp/
https://euvsdisinfo.eu/salisbury-poisoning-on-russian-tv-confuse-undermine-and-ridicule/
https://euvsdisinfo.eu/defensive-disinformation-as-decoy-flare-skripal-and-flight-mh17/
https://www.gov.uk/government/speeches/pm-commons-statement-on-salisbury-incident-12-march-2018
http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2018/03/19/statement-by-the-foreign-affairs-council-on-the-salisbury-attack/
Visa på Medium.com

Läs mer och följ med om Rysslands aktiva åtgärder och desinformation:
https://euvsdisinfo.eu/

Tweets by eu_eeas

https://www.facebook.com/EUvsDisinfo/
https://euvsdisinfo.eu/disinfo-review/
http://www.stratcomcoe.org/

Home

Visa på Medium.com

Name(obligatoriskt)

Email(obligatoriskt)

Comment(obligatoriskt)

Skicka

Δ

Vart är Ryssland är på väg under Putin

The Atlantic publicerar här en mycket intressant och djuplodande artikel om var Ryssland är på väg under Vladimir Putin – https://www.theatlantic.com/magazine/archive/2018/01/putins-game/546548/. Inte en artikel man läser under kafferasten utan ett antal många gånger spännande betraktelser över vad som skett och vad som är på väg att ske.

Man länkar bland annat till en riktigt bra Youtube-film om det ryska IT-angreppet mot den amerikanska presidentkampanjen 2016. Ryskfödda Julia Ioffe som skrivit artikeln har också varit med och gjort filmen ”How Russia Hacked America – And Why It Will Happen Again” som man finner på https://www.theatlantic.com/video/index/547940/how-russia-hacked-america/ är cirka 3,5 minuter lång och kan också nås direkt på länken https://www.youtube.com/watch?v=GYIgmua-J7o

Som en slags pendang till denna berättelse är berättelsen om den förre KGB- och FSB-officeren Viktor Minin en spännande aha-upplevelse. Minin var 2011 med om att med hjälp av FSB, skapa föreningen ”Association of Chief Information Security Officers”, med den ryska förkortningen ARSIB. Nu är han i farten med att hjälpa till att skapa en ny generation hackers i Ryssland. På skolor runt om i landet hjälper han till att arrangera nya ”Capture the Flag”-tävlingar för att stimulera ryska ungdomar att ägna sig IT-relaterade tävlingar. Jag ska passa på att säga att dessa ”Capture the Flag”-tävlingar skiljer sig helt från den traditionella varianten då man utomhus försöker sno åt sig motståndarnas flagga.

The Atlantics artikel ”What Putin Really Wants” tar också upp skandalen med Panamapappren som ”The International Consortium of Investigative Journalists” presenterade och där många ryska namn dök upp. ICIJ har gjort det lite lättare genom att samla informationen under ett par länkar: https://www.icij.org/tags/russia/ och https://offshoreleaks.icij.org/search?cat=4&q=Russia m.fl. Med tanke på hur uruselt den ryska ekonomin går förvånar det något att se hur många nyrika ryssar som dyker upp.

Julia Ioffe är en spännande journalist att följa och vill ni läsa vad hon skrivit tidigare finns hennes artiklar samlade under länken https://www.theatlantic.com/author/julia-ioffe/

Name(obligatoriskt)

Email(obligatoriskt)

Comment(obligatoriskt)

Skicka

Δ