Fredliga Ryssland ljuger och skrämmer

För bara någon vecka sedan firade man i norska Finnmark att det var 75 år sedan Sovjetunionen sedan Röd Armén befriade och ockuperade norra Norge. I det officiella firandet finns endast befrielsedelen med och man nämner inget om Moskvas möjliga planer på att inkorporera delar av de nordiska länderna i Sovjetimperiet. Att ockupationen av Finnmark och Bornholm (som varade en helt år) aldrig ledde vidare, berodde inte på Stalins milda sinnelag utan på att Röda Armén var totalt slutkörd. Man gav till och med upp de nordliga delarna av Iran och östzonen i Österrike för att man långt in på 1950-talet stod utan tillräckliga militära resurser. Norrmännen gästades bland annat av en av Rysslands främsta desinformatörer, Sergej Lavrov, och chefen för den ryska Nordflottan, Aleksandr Moisejev.

Mötet mellan Lavrov och den norska utrikesministern Ine Eriksen Søreide var dock inte guld och gröna skogar. Visserligen inledde man från både norskt och rysk sida med påståenden om enighet och förbättringar men snart dök den ena efter den andra kritikpunkten upp.

Norge framförde i skarpa ordalag sitt missnöje med ryssarnas stora övning ”Ocean Shield-2019” utanför deras kust för bara ett par månader sedan. Lavrov passade då på att utgjuta sig över det hot som Norge utgör (sic!): ”På samme måte som Norge ser Russland som en trussel, ser Russland på Norges som en trussel”. Rena cirkuskonsterna. Varför han kastar dessa påståenden rakt i ansiktet på den norska värden, utrikesministern Ine Eriksen Søreide, kan man verkligen fråga sig. Norges militära resurser är ju bara bråkdelen av Rysslands oavsett om man ser till helheten eller endast till de marina krafterna. Så arbetar en maktfullkomlig desinformatör med den största flottan i Europa i ryggen. Han är lika sanningsenlig som Donald Trump och Bagdad-Bob.

Ryssland påbörjade samtidigt en av sina största mönstringar av ubåtar i Arktis, Barents hav och Norska havet sedan Sovjettiden (https://www.dailymail.co.uk/news/article-7634271/Russian-nuclear-submarines-secret-mission-North-Atlantic-prove-Moscow-strike-US.html). Minst ett 10-tal ubåtar deltar, varav åtminstone åtta stycken ska vara atomdrivna, ska öva under minst två månaders tid. De har skickats ut från sina baser på Kolahalvön i denna omfattande övning samtidigt som ryska politiker talade om vänskap med sina norska värdar. Enligt norska experter förväntar man sig att ungefär hälften av ubåtarna placeras mellan Finnmark, Bjørnøya och Svalbard som en blockastyrka medan den andra halvan kommer att ta sig bort mot, kanske även över, GIUK-linjen (Greenland – Iceland – United Kingdom), det vill säga den linje med stationära hydrofoner som har stora möjligheter att hålla koll på de ryska ubåtarna. Generellt har GIUK-linjens hydrofoner möjlighet att identifiera de enskilda ryska ubåtarna med namn, inte bara vilken ubåtstyp det rör sig om.

GIUK-linjen är ett oerhört viktigt underrättelse- och spaningsverktyg för USA och Nato, även om dess betydelse minskat under åren. Det var i hög grad denna hydrofonlinje som gjorde att Sovjetunionen i mitten av 1960-talet grundade underrättelse- och sabotageorganisationen GUGI – Huvudavdelningen för Djuphavsforskning. Medan den ryska flottans spetsnaz har specialbyggda miniubåtar som kan gå ner till max 100 meters djup kan GUGIs farkoster som max gå ner till 6 kilometers djup (sic!). Det betyder att de i hög grad är osårbara för västmakternas minor, torpeder, sjunkbomber och jaktubåtar. Djupet 6.000 meter genererar ett tryck som är 600 gånger så kraftigt som det som råder vid vattenytan. Det säger sig själv att de vapensystem som USA, Storbritannien och andra länder beväpnat sina ytfartyg och ubåtar med inte har mycket till effekt på dessa stora djup. (Det var en av GUGIs specialubåtar som råkade ut för en fatal brand ombord i somras där 14 av deras officerare avled).

Samtidigt som man läser kommentarerna i media om att Ryssland vill testa in kapacitet att kunna avfyra kärnvapenmissiler mot mål i USA och därför vill komma över GIUK-linjen ska man veta att detta knappast är korrekt. Anledningen att den ryska flottan vill kunna ta sig förbi Island är att deras attackubåtar ska kunna angripa amerikanska ubåtar och hangarfartyg. Det är riktig att man för ett antal decennier sedan vill nå ut med sina ”bombare” för att kunna både nå de amerikanska målen och dessutom träffa rätt. Idag är dock de ryska missilerna både så kraftfulla och har sådan precision att man kan lämna baserna på Kolahalvön och ge sig iväg åt andra hållet så att man från redan färdiginmätta avfyrningsplatser bortanför Novaja Zemlja kan skicka sina missiler och dessutom träffa sina mål i Nordamerika. Dagens krig kommer att vara helt annorlunda mot hur det såg ut på 1980-talet.

I förrgår avfyrade den cirka två år gamla ubåten Knjaz Vladimir för första gången den nya Bulava-missilen (Nato-beteckningen SS-N-32), ett av Putins upphaussade nya ”Vergeltungswaffen”. Det har dock tagit lång tid och många misslyckanden för ryssarna som åtminstone hållit på med den ny missilen sedan 2004. Tanken är att beväpna Knjaz Vladimir och de andra ubåtarna av typ 955A Borej-A med 16 stycken Bulava-misiler. Dessa kan i sin tur vara beväpnade med 6-10 MIRV-ade kärnladdningar. Varje ubåt skulle alltså maximalt kunna ta sig an 96 till 160 mål. Varje missil har uppgivits ska ha en räckvidd på 8.300 kilometer.

Samtidigt som denna jätteövning startas så står denne Lavrov och påstår att det är Norge som hotar Ryssland. Det är ju rent trams! Sådant tror man tydligen i Moskva att vi ska respektera. Jag undrar vad dom har ätit för slags svampar i Kreml?

Grundkurs Sovjetisk Underrättelsetjänst nu som PDF

Den kurs som jag publicerade på Facebook (https://www.facebook.com/joakim.vonbraun) under våren, finns nu samlad som en PDF-fil. Den har också kompletterats med ett antal nya delar som jag tyckte också borde finnas med och med ett antal bilder. Under sommaren har jag fått hjälp av vännerna Christer, som kollat språket, och Peter, som lagt in bilder och förvandlat Word-dokumentet till en PDF. Stort tack för hjälpen!

Det är min förhoppning att detta kompendium ska hjälpa alla som är nyfikna på dagens Ryssland och särskilt på deras olika konspirationer mot Sverige och andra fria och demokratiska länder. Om man bättre känner till bakgrunden till dagens ryska samhälle är jag övertygad om att man också bättre kan analysera Putins och de andra ryska brottslingarnas kriminella verksamhet och även kan börja förstå vad vi i väst bör göra för att bättre bekämpa rysk underrättelseverksamhet och påverkansoperationer (aktiva åtgärder).

Att Sverige nu påbörjar en upprustning av vårt militära försvar är synnerligen glädjande men vi behöver också stärka civilförsvaret och landets psykologiska försvar (en utredning om det senare skulle ha redovisats under augusti). Myndigheter som Säpo, Must, MSB, FRA och UD behöver också stärkas på en rad olika områden och dessutom samverka för att både skydda Sverige och alla vi som bor i landet. Idag görs verkligen inte tillräckligt.

Klicka för att komma åt Grundkurs_Sovjetisk_Underra_ttelsetja_nst.pdf

Med hopp om intressant läsning! Kompendiet är fritt att sprida till vem som helst. Texten är dock fortfarande upphovsrättsskyddad men går naturligtvis bra att citera. Vill någon använda större stycken av texten bör man kontakta undertecknad.

Jocke

Putin satsade fel ännu en gång

Trots alla de miljarder som Kreml satsar för att försöka påverka oss och styra oss dit man vill, misslyckas man från tid till annan för att de inte förstår hur vi tänker och hur våra samhällen fungerar. När man själv lever i ett oerhört annorlunda samhälle och har liten insikt i hur världen omkring fungerar, är det lätt att göra monumentala blunders.

https://euvsdisinfo.eu/figure-of-the-week-20/#

1939 hade en annan diktator fått för sig att han skulle domptera omvärlden. Hitler roffade åt sig Saar, Rhenlandet och Österrike. Sedan stal han Sudet och därefter resten av Tjeckoslovakien för att en vecka efteråt ta hand om Memelland. Sex gånger fungerade tricket men när han invaderade Polen gick det åt fanders. Då hade han gått över en linje som absolut inte fick passeras och angreppet på Polen blev början på Andra Världskriget.

På liknande sätt har Vladimir Putin lyckats finta och lura oss i väst för att sedan råka illa ut då han passerat osynliga gränser som han inte lyckades se. Det allra tydligaste och värsta exemplet (fram till nu vill säga) är invasionen av Ukraina och ockupationen och annekteringen av Krimhalvön. 2008 invaderade Ryssland Georgien efter att man provocerat och lurat ledningen den politiska ledningen i Georgien. Efter att ha orsakat georgierna ganska svåra förluster ockuperade ryssarna Abchasien och Syd-Ossetien. Och västländerna sa ”Fy skäms” men gjorde inte särskilt mycket mer. När Putin skulle köra sitt da capo mot Ukraina tog det hus i helvete bland västländerna och Ryssland drabbades av allvarliga ekonomiska och politiska sanktioner. Det var nog inte något som Putin förväntat sig.

2006 tog två utsända mördare från Moskva och förgiftade den avhoppade FSB-översten Aleksandr Litvinenko, som dömts till döden vid en hemlig rättegången i en militärdomstol. Han förgiftades av ett synnerligen ovanligt och svårframställt gift som heter Polonium-210. Det är svagt radioaktivt men är ett mycket kraftigt gift. Syftet får antas vara, att trots att Moskva som vanligt förnekade all inblandning i mordet, så skulle varenda avhoppare från någon av Rysslands underrättelsetjänster, veta vem som stod bakom det avskyvärda mordet. Det tog nämligen över tre veckor av ofantliga plågor innan Litvinenko äntligen avled. Moskvas giftmord framkallade inte några särskilt allvarliga protester från västländerna.

När nu Putin återigen skulle gör om sitt giftmordstrick gick det fullständigt åt fanders. Försöket att giftmörda Sergej Skripal för cirka en månad sedan har drabbat Kreml med en oerhörd kraft vilket bland annat kan ses i de desperata och disparata lögner och bortförklaringar som nu väller ut från Moskva. Desinformationsförsökens antal och låga nivå, till exempel att påstå att Sverige möjligen skulle kunna stå bakom mordförsöket, visar att man i Kreml inte riktigt vet hur man ska hantera situationen. Man är både förvirrad och förtvivlad över den situation man hamnat i och har inte någon riktig aning hur man ska försöka lösa den uppkomna situationen. På många sätt är Storbritanniens och den övriga västvärldens mycket hårda reaktion en katastrof för Vladimir Putin och hans tjekister. Än en gång har den ryska ledningen misslyckats att förstå och förutse hur väst skulle reagera.

Kreml låter nu en mängd ryska företrädare och statskontrollerade medier fylla etern med än den ena, än den andra teorin. När man får mothugg kastar man ur sig att det bara var en teori eller något man hört i debatten. Här är några av de värsta försöken att bland bort korten som ryssarna än så länge har spritt:

Britterna stod bakom attentatet för att få en anledning att bojkotta fotbolls-VM i sommar
Attentatet är ett utslag av russofobi i förhoppningen att skada det ryska folket i största allmänhet
Det rör sig om en drogöverdos som sedan har maskerats som ett attentat
Rysslands permanenta representant i OSCE påstod att de antagligen var Sverige, Tjeckien eller något av de baltiska länderna som stod bakom mordförsöket.
Rysk TV har vid flera tillfällen hävdat att Ukraina står bakom attentatet
Skripals svärmor har utpekats som den skyldiga
Storbritanniens premiärminister påstås själv ligga bakom mordförsöket eftersom hon är nära vän till den nye CIA-chefen
Det var ett misslyckat självmordsförsök
Det är en brittisk ”false-flag-operation” i syfte att förstöra Rysslands internationella förtroende USA utpekas av ryssarna för att utnyttja attentatet för att försöka få världen i gungning i största allmänhet

För dig som gärna vill läsa mer om lögnerna runt Skripal:
https://euvsdisinfo.eu/behind-the-smokescreen-who-are-the-actors-spreading-disinformation-on-ex-spy-poisoning/
https://euvsdisinfo.eu/skripal-and-the-disinformation-swamp/
https://euvsdisinfo.eu/salisbury-poisoning-on-russian-tv-confuse-undermine-and-ridicule/
https://euvsdisinfo.eu/defensive-disinformation-as-decoy-flare-skripal-and-flight-mh17/
https://www.gov.uk/government/speeches/pm-commons-statement-on-salisbury-incident-12-march-2018
http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2018/03/19/statement-by-the-foreign-affairs-council-on-the-salisbury-attack/
Visa på Medium.com

Läs mer och följ med om Rysslands aktiva åtgärder och desinformation:
https://euvsdisinfo.eu/

https://www.facebook.com/EUvsDisinfo/
https://euvsdisinfo.eu/disinfo-review/
http://www.stratcomcoe.org/
http://www.cepa.org/
Visa på Medium.com

Vart är Ryssland är på väg under Putin

The Atlantic publicerar här en mycket intressant och djuplodande artikel om var Ryssland är på väg under Vladimir Putin – https://www.theatlantic.com/magazine/archive/2018/01/putins-game/546548/. Inte en artikel man läser under kafferasten utan ett antal många gånger spännande betraktelser över vad som skett och vad som är på väg att ske.

Man länkar bland annat till en riktigt bra Youtube-film om det ryska IT-angreppet mot den amerikanska presidentkampanjen 2016. Ryskfödda Julia Ioffe som skrivit artikeln har också varit med och gjort filmen ”How Russia Hacked America – And Why It Will Happen Again” som man finner på https://www.theatlantic.com/video/index/547940/how-russia-hacked-america/ är cirka 3,5 minuter lång och kan också nås direkt på länken https://www.youtube.com/watch?v=GYIgmua-J7o

Som en slags pendang till denna berättelse är berättelsen om den förre KGB- och FSB-officeren Viktor Minin en spännande aha-upplevelse. Minin var 2011 med om att med hjälp av FSB, skapa föreningen ”Association of Chief Information Security Officers”, med den ryska förkortningen ARSIB. Nu är han i farten med att hjälpa till att skapa en ny generation hackers i Ryssland. På skolor runt om i landet hjälper han till att arrangera nya ”Capture the Flag”-tävlingar för att stimulera ryska ungdomar att ägna sig IT-relaterade tävlingar. Jag ska passa på att säga att dessa ”Capture the Flag”-tävlingar skiljer sig helt från den traditionella varianten då man utomhus försöker sno åt sig motståndarnas flagga.

The Atlantics artikel ”What Putin Really Wants” tar också upp skandalen med Panamapappren som ”The International Consortium of Investigative Journalists” presenterade och där många ryska namn dök upp. ICIJ har gjort det lite lättare genom att samla informationen under ett par länkar: https://www.icij.org/tags/russia/ och https://offshoreleaks.icij.org/search?cat=4&q=Russia m.fl. Med tanke på hur uruselt den ryska ekonomin går förvånar det något att se hur många nyrika ryssar som dyker upp.

Julia Ioffe är en spännande journalist att följa och vill ni läsa vad hon skrivit tidigare finns hennes artiklar samlade under länken https://www.theatlantic.com/author/julia-ioffe/

Omfattande ryska ”Aktiva åtgärder” i USA

I dagarna avslöjas bland annat i USA hur omfattande Rysslands ”Aktiva åtgärder” många gånger är. Från Center for European Policy Analysis (CEPA) kommer är oerhört välgenomtänkt listning över de viktigaste arbetsmetoderna som Kreml nyttjar i sina försök att påverka oss i väst (http://cepa.org/EuropesEdge/The-Kremlins-20-toxic-tactics). Alldeles för många gånger hakar politiker, journalister och även forskare upp sig på enstaka händelser eller enstaka arbetsmetoder: Desinformation, Propaganda, ”Agents of influence” eller något som de inte känner till sedan tidigare. Men bara för att det är något som känns nytt för den enskilde betraktaren betyder faktiskt inte att det också verkligen är en nyhet!

När det finns ett utmärkt verktyg som exempelvis Google skulle man ju kunna tänka sig att man kollar om det ägt rum tidigare eller är en metod som nyttjats längre tillbaka i tiden. Bara för att en länk befinner sig på Googles första sida betyder det ju inte att det är något som skett de senaste dagarna. Ännu bättre är att nästa gång man upptäcker att Putin et consortes håller på med något fuffens så tar man en titt på den utmärkta listan över 20 arbetsmetoder som Edward Lucas ställt samman. Sedan kan man alltid diskutera om alla metoder går in under begreppet ”political warfare” eller inte. Dessvärre finns det också ämnen som borde ha funnits med, i alla fall om man gjort en lista på 30 punkter. Aktiva åtgärder omfattar så mycket mer än enbart ”political warfare”. Militärövningar är en viktig punkt, vare sig Moskva ljuger om deltagarantalet eller ej. Diplomati är en annan metod som dessutom kan innehålla påtryckningar eller överenskommelser som inte blir kända för den stora massan. Hot om militära åtgärder eller handelskrig är en annan viktig punkt. Hur många gånger har inte olika experter i Moskva eller ryssarnas ambassadör Viktor Tatarintsev dykt upp och hotar med kärnvapen och andra åtgärder.

Något som tidigare inte varit på tapeten men som är av stor vikt är att köpa sig inflytande. Igår avslöjades det i CNN att ryskbetalda Facebook-annonser och rysskontrollerade konton kunnat påverka 126 miljoner amerikaner under presidentvalskampanjen 2016 (http://money.cnn.com/2017/10/30/media/russia-facebook-126-million-users/index.html). Faktum är att Facebook, Google, Instagram och Twitter erhöll flera miljoner dollar i annonsintäkter från öppna och dolda ryska konton. En stor del av betalningarna kom från samma organisation som ligger bakom den famösa ”Trollfabriken” i St Petersburg – Internet Research Agency.

Vi måste frigöra oss från den ena eller andra arbetsmetoden och istället för att koncentrera oss på hela orkestern av möjligtvis ett hundratal olika metoder att påverka oss. Kreml använder både öppna och dolda metoder. Legala och illegala arbetssätt. Stort som litet. Bara för att man köper annonser för flera miljoner kronor hindrar det inte att några enstaka insändare i pressen, författade av inflytelseagenter, också dyker upp. Ingen arbetsmetod diskvalificerar en annan. Istället för att se dem en och en bör vi betrakta dem allihop på en gång. Då är det dessutom mycket svårare att se vem som agerar och vad som får effekt.

Spar gärna Edward Lucas lista och studera artikeln i CNN. De är bägge viktiga steg på vägen att lära sig hur Putins Ryssland försöker driva oss in i den ryskkontrollerade fållan.

Nytt nummer av nyhetsbrevet Fokus Öst

Lagom inför den stundande helgen har Fokus Öst kommit ut med en mängd intressanta nyheter. Kanske tycker även Vladimir Putin och andra ryska ledare det också? Efter många års ointresse och förvånansvärt dåliga IT-kunskaper tycks de nu plötsligt ha börjat förstå vad Internet innebär. Som säkert de flesta av Fokus Östs läsare tidigare kunna skåda har en mängd soldater i den ryska krigsmakten gladeligen spritt foton och skriftliga uppgifter om exempelvis invasionen av Ukraina och den ryska krigsmaktens insatser i Syrien. Putin vill nu sätta stopp för detta.

”Lagen som är tänkt att träda i kraft i Januari 2018 kommer bara att förbjuda anställda soldater och officerare, men inte värnpliktiga, att publicera bilder, videor eller annat material på sociala medier.” Det kommer säkert att bli oerhört svårt. Inte för att ryska försvarsanställda på något sätt strävar efter att bryta om lagen utan för att Ryssland är så genommilitariserat. Jag har tidigare beskrivit att ryska soldater varit involverade i stridigheter kontinuerligt sedan 1914. Läs också Lena Padukovas gästinlägg på Cornucopias blogg där hon beskriver ”Militariseringen och krigskulturen i Ryssland”.

Lenas inlägg illustreras bl.a. av ett foto på ett barn iklädd militäruniform och med ett automatvapen. I mitt rätt omfattande bildarkiv har jag hundratals liknande foton och vanligtvis är dessa barn omgivna av pistoler, automatvapen och granatgevär. Det är hemskt att se och än värre är det att se de stolta föräldrarna som står bredvid. Man vet att vad som väntar många av dem är en är blankpolerade svarta gravsten med bilden på en ung soldat som nyligen stupat i Ukraina, Syrien, Ossetien eller på något annat håll. Tragiskt!

Om du nu inte är prenumerant kan du enkelt ladda ner senaste numret av Fokus Öst från https://wordpress.us15.list-manage.com/track/click?u=7d649da2d59e2f89d9703a8b4&id=6f470deb16&e=16cacb4e3b. Och vill du kostnadsfritt ha Fokus Öst framöver är det enkelt att skriva in dina data på länken http://eepurl.com/cM_ML9.

Har du kommentarer eller förslag på förbättringar är du varmt välkommen med dem här! Har du länkar som du tror kan intressera andra också, mailar du dem till Fokus Östs redaktör: fokus_ost@outlook.com. Är de intressanta tar vi upp dem i nästa nummer!!! Är du särskilt kunnig i något ämne som du tror många vill läsa om, kontaktar du mig på joakim.von_braun@bredband.net. Fokus Öst är öppet för allt slags bra material.

Pengatvätt och rysk underrättelsetjänst

I tider då personer med skygglappar får för sig att Kremls aktiva åtgärder antingen inte förekommer eller i alla fall inte har någon verkan är det alltid välgörande att läsa Patrik Oksanens genomreserchade och djuplodande artiklar. Han avslöjar ett omfattande nätverk av personer som direkt eller indirekt springer i Kremls ledband och publicerar information som på olika sätt gagnar den ryska saken.

http://www.helahalsingland.se/opinion/ledare/oksanen-nya-tiders-kopplingar-till-pengatvatt-och-rysk-underrattelsetjanst

Det har alltid förvånat mig att det är så pass vanligt att man från Moskvas sida samarbetar med högerextremister och nynazister. Det kanske ligger i linje med det samarbete man startade på 1920- och 1930-talen och på de sätt man utnyttjade frågor som förföljelser av de svarta i USA och judar i Västtyskland. Det var frågor som ökade splittringen i det västerländska samhället och på så sätt gagnade det Kreml.

Världens kommunister har alltid strävat efter ett samhällsklimat där vitt ställs mot svart, där vänster ställs mot höger. Den småborgerliga, ofta pacifistiska, mitten skulle alltid utraderas! Det lyckades de med i Spanien på 1930-talet och i Vietnam på 1960-talet. De krafter som stöder demokrati, fred, besinning, diskussion ska aldrig ha en chans att finna några alternativ – endast den odemokratiska och fascistiska högern samt den odemokratiska och kommunistiska vänstern ska finnas kvar. Det är inte konstigt att Kreml stöder högerextrema och nazistiska organisationer i Europa och naturligtvis också i Sverige.

Patrik Oksanens artikel visar på metoder som vi ska hålla ögonen på och naturligtvis också personer och organisationer som vi ska vara på vår vakt mot. Det räcker inte att bara skaffa sig kunskap och gilla artiklar på Facebook – vi måste själva aktivera oss åtminstone så pass mycket att vi hjälper dem som kartlägger Putins vänner till höger och vänster. ”Kunskap är makt!”, men den hjälper inte mycket om den stannar hos den enskilde upptäckaren. Så se till att sprida den information du sitter på – se till att den sprids till oss alla!

Desinformationen måste bemötas

Lördagens DN innehöll flera intressant artiklar om desinformation. Förutom artikeln ”Säg nej till pengarna” (http://www.dn.se/arkiv/nyheter/sag-nej-till-pengarna-sa-faller-fejksajterna/) hittade man en artikel i lördagsbilagan om hur hundratals personer i Makedonien producerar fejknyheter samt Niklas Orrenius utmärkta”Malmös problem behöver inte köras genom ett antimuslimskt bizarro-filter” (http://www.dn.se/nyheter/sverige/niklas-orrenius-malmos-problem-behover-inte-koras-genom-ett-antimuslimskt-bizarro-filter/). Massor av intressanta idéer om hur desinformationen produceras och sprids. För självklart handlar inte alla desinformation om Ryssland och Vladimir Putin.

Det faller ett tungt ansvar på företag som Google, Facebook och många andra. Om de inte reagerar på ett sunt och vettigt vis kommer de bara att binda ris åt egen rygg. Företag som inte är politiskt och socialt medvetna är synnerligen dåliga representanter för kapitalismen. Lenins gamla talesätt om att ”kapitalisten kommer själv sälja repet som han kommer att hängas med” är tyvärr fortfarande allt för sant. Alla företag måste förstå att medverka i försvaret av det öppna och fria samhället.

Men även myndigheter och kommuner måste dra sina strån till stacken. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har e synnerligen viktig roll att spela i skyddet mot rysk desinformation. Redan hösten 2015 skapades en ny avdelning på myndigheten som har till uppgift att kontra Rysslands informationskrigföring även om de har besynnerligt svårt att ta ”Ryssland” i sin mun utan hymlar och pratar om ”främmande makt”. Är vi tillbaka på 1980-talet? Lite värre är att de inte kan stava till ordet ”desinformation”!!! Söker man på detta ord får man endast 40 träffar som mest handlar om farliga transporter. Däremot ger ”dessinformation” 1.946 träffar? Inte undra på att ingen tror MSB gör något på området.

Nu ser det emellertid ut som om MSB har trampat på gasen. För en vecka sedan släppte man ett hemligt PM om hur man ska försöka skydda valen 2018. De har en lista på 13 punkter (varav tre är hemliga) som ska genomföras av två hemliga projektgrupper. Myndigheten kommer att samverka och samarbeta med ett antal myndigheter som dock också hemlighålls. Man får väl hoppas att Säpo är en av dem. Rimligtvis bör man ha goda kunskaper om hur Rysslands underrättelsetjänster arbetar.

Det finns dock en hel del goda idéer om vad som bör göras. MSB tänker uppenbarligen löpande bevaka den desinformation som släpps ut och dessutom bemöta den vilken åtminstone ger mig hopp inför framtiden. Låt os bara hoppas att denna verksamhet kommer att vara igång 24×365 dvs dygnet runt årets samtliga dagar. Det behövs nämligen. Så fort man ser felaktig eller lögnaktig information som kan tänkas vara ägnad att skada det svenska samhället eller förvränga bilden för svenska folket, borde MSB agera genom att ta reda på vem som sprider budskapet initialt, vilka de följande leden är, vad man anser vara korrekt information samt lämna namn och telefonnummer till personer som kan kommentera den påstådda nyheten. Så fort detta är färdigt ska man sprida en bulletin till media och ledande politiker. Sedan får de betrakta MSBs information som vilken annan information som helst som kommer från en nyhetsbyrå – take it or leave it.

Därutöver bör Säkerhetspolisen och MSB ta fram skriftlig information och utbildning som riktar sig till media och till landets politiker. Genom att erbjuda dem kunskap om hur Ryssland och vissa terroristorganisationer jobbar, kan vi förhoppningsvis få fler politiker och journalister som kan se igenom den väv av desinformation som emanerar främst från olika delar av Internet. Tycker landets journalister att det är för magstarkt med kurser arrangerade av de svenska myndigheterna får väl arbetsgivarna i media-Sverige ta tjuren vid hornen och se till att deras anställda fr tillgång till motsvarande utbildningar. Jag kan ju inte tänka mig annat än att landets medier vill vara så fria från desinformation och lögner som möjligt!

Peter Wolodarski kräver rejäla förstärkningar av försvaret

Sverige är absurt nog det land som använder minst resurser till det militära försvaret och det trots att vi löper störst risk i Europa, utanför det forna Sovjetunionen, att råka ut för en rysk militär attack! Sveriges försvarsanslag kommer om ett år att dyka under en procent av BMP, vi står utanför Natos fredsgarantier och vi har med Gotland det stycke land som Ryssland behöver allra mest i en framtida militär konflikt.

Idag sällar sig Peter Wolodarski till Liberalerna och moderaternas Gunnar Hökmark (än finns det hopp för partiet) som kräver rejäla förstärkningar av försvarets anslag och som kräver pengar på bordet NU!

http://www.dn.se/arkiv/ledare/peter-wolodarski-vakna-sverige-vi-ar-mer-utsatta-an-pa/

Jag blir bestört med vilken sävlighet och med vilket oförstånd man diskuterar Rysslands militära upprustning och Kremls aggressiva avsikter. Visserligen sträcker sig den nuvarande ryska upprustningsplanen fram till 2020. Men vi har ju inga som helst garantier på att inget sker innan dess! Vem i Sverige vet vilka planer Ryssland har? Vem kan förutsäga Putins militära tankar? Vi vet inte alls hur många år vi har på oss!!!

Sverige tycks planera för en militär konflikt tidigast 2025. Inga som helst förstärkningar av försvaret innan 2020! Och de pengar som först kommer försvaret tillgodo 2020 kommer att ta flera år innan de ger resultat! Det är ta mig tusan dårhusmässigt att luta sig tillbaka, rulla tummarna och tro att de ryska politiska och militära ledningarna gladeligen ska vänta på att Sverige ska växa sig militärt starkare och bli näst intill omöjligt att hantera. Åtminstone Gotland kommer att bli en svensk fästning mitt i Östersjön och därmed stoppa en rysk militär insats i ett eller fler av de baltiska länderna.

Vladimir Putin och Rysslands krigsmakt är idag tillräckligt starka för att kunna invadera Gotland, ta makten över ön och förhindra att Sverige ska kunna återta ockuperat område. Kreml har också den politiska kraften och viljan att genomföra ett kuppartat anfall för att därmed kunna hota Baltikums frihet. Moskva förfogar också över de undergrävande instrument för att kunna splittra och passivisera Nato under en tid då USA står och velar tillräckligt länge för att en rysk ockupation ska lyckas. Och sedan står vi där med tvättad hals och skäms.

Fan heller! Låt oss förstärka svenskt försvar medan tid är och se till att Gotland blir en igelkott som kostar för mycket att ge sig på. Har vi otur har vi bara ett par månader på oss!!! Så börja redan i morgon måndag den 28/11 och arbeta snabbt och kraftfullt! Och håll en tumme!

En av Sveriges största svagheter

Inför en möjlig militär konflikt med Ryssland är det inte särskilt svårt att upptäcka ett antal faktorer som idag minskar våra chanser att ta oss ur en sådan konflikt på ett sätt som minimerar landets personförluster och ökar Sveriges möjligheter att ta sig ur konflikten utan att vårt land blir allt för förstört. Dessa faktorer handlar inte bara om det militära försvaret utan också civilförsvaret, massmedia, kunskaper hos befolkningen i allmänhet och särskilt hos vissa yrkeskategorier och mycket annat. Det handlar också om både stort och smått där vissa av faktorerna kräver samhällets samlade engagemang och centrala direktiv medan många andra handlar om den enskilde individens kunskaper och handlingsförmåga både innan och under en konflikt.

den-ryska-bjornen-anfaller

Efter att ha sysslar med olika säkerhetsrelaterade frågor ända sedan ungdomen i slutet av 1960-talet har det flugit många tankar förbi som förenats med gjorda erfarenheter. Trots allt har jag sysslat med frågor och arbetsuppgifter som det varit få andra förunnat. När det gäller frågeställningar har jag en ovanlig insikt i det ryska samhället, särskilt deras underrättelseverksamhet och vad som kallas ”aktiva åtgärder” (активные мероприятия). Detta kan enklast beskrivas som en mix av vit och svart propaganda blandat med användandet av inflytande-agenter och andra öppna och dolda metoder för att påverka ett lands förda utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik. De senaste åren har debatten i mångt och mycket handlar om desinformation och propaganda men Kremls verktygslåda är så oerhört mycket mer omfattande och väl testad under betydligt mer än ett hundra år av aktiviteter (jodå man började långt innan maktövertagandet 1917).

Efter 1991 har jag ovanpå mina Rysslandskunskaper under 25 år erhållit synnerligen gedigna kunskaper i IT- och informationssäkerhet och fått förmånen att studera hur detta inte fungerar i praktiken, vilket tyvärr är det vanligaste förhållandet.

Efter att för några dagar sedan ha sett hur Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) dels drabbats av en våldsam attack riktad mot ett amerikansk företag, dels misslyckats med att förklara sina grova misslyckanden i media, har jag blivit allt mer övertygad om att Sveriges största akilleshäl ligger i brytpunkten mellan ett militärt försvar och ett försvar mot cyberattacker där Sverige också kommer att utsättas för rika doser av ryska aktiva åtgärder. Här ligger den allra största risken för att Ryssland skulle kunna lyckas i eventuella ambitioner att angripa Sverige, eller mer troligt, anfalla en specifik del av Sverige, nämligen Gotland.

Jag har sedan en tid tillbaka skrivit på ett scenario om hur ett ryskt angrepp på Gotland skulle kunna gå till baserat på mina specifika kunskaper och erfarenheter. De andra försök jag sett fram till dags dato har varit några första försök till scenarier men som tyvärr saknar väsentliga delar. Det kan ju bero på att man endast valt att endast beskriva vissa militära delar av vad som rimligen borde ha varit en större och mer realistisk beskrivning. Jag vill dock understryka att scenarierna inte är direkt felaktiga i sina beskrivningar, endast att de inte har en tillräcklig bredd.

red-army-black-baron

Det jag ämnar inkludera i mitt scenario rör bland annat IT-sidan, möjliga ABC-angrepp, aktiva åtgärder, illegalisternas roll och en del annat. Jag är säker på att många läsare både har kunskaper om dessa fält och en vilja att hjälpa till att beskriva ett sådant utökat scenario rörande Gotland. Så fatta gärna pennan eller knacka på tangentbordet. Jag välkomnar mail på adressen joakim.von_braun@bredband.net. Jag anser att ju fler kockar man är, desto bättre blir soppan! Med bättre kunskap finns det är större chans att Sveriges resurser används rätt under den tid som står till buds, hur lång den nu kan tänkas vara. Min förhoppning är att detta scenario ska kunna publiceras innan eller strax efter årsskiftet.