Kriget i Ukraina

Efter att ha fått flera förfrågningar om Rysslands pågående invasion av Ukraina tänkte jag bjuda på lite information som jag tror kan vara värdefull för den intresserade. I torsdags publicerade nämligen ryska Tass en intressant artikel där man intervjuade en av ledarna i Donbass, generalmajoren i FSB Aleksandr Jurjevitj Borodaj. Tidigare var han ”premiärminister” för quislingarna, nu är han enligt Tass chef för Donbas-republikens ryska frivilligstyrkor, Union of Donbas Volunteers, som han hävdar uppgår till mellan 30.000 och 50.000 man. Att inte ha bättre koll på hur många man som slåss för utbrytarrepubliken verkar mycket underligt. Hur skaffar man skjutvapen, ammunition och mat till soldaterna när kontrollen på antalet är så pass dåligt?

Att utbrytarna i Donetsk och Lugansk dock har problem, trots alla ryska frivilliga, framgår bland annat av uppgifter i samma artikel. Det ryska opinionsinstitutet VTsIOM uppger att endast 65 procent av Rysslands befolkning stöder de frivilliga som deltar i kriget i östra Ukraina. Den tjetjenska ledaren och krigsherren Kadyrov uppger att samtliga frivilliga från Tjetjenien nu tagits hem från östra Ukraina. För några veckor sedan kallade han dessa frivilliga för ”huliganer”. Varför han beordrat hem alla sina frivilliga är dock inte något som jag är klar över. För ett par veckor sedan rapporterade OSSE att antalet ryska ”frivilliga” sjunkit i antal under åren och sommaren 2015.

Igår publicerade den amerikanska underrättelse- och säkerhetssajten ”The XX Committee” (http://20committee.com/2015/08/28/russias-secret-army-in-ukraine-2/) organisationsscheman över stridskrafterna i Donetsk och Lugansk (översatta till engelska). De kommer ursprungligen från Ukrainas president men då publicerade på ukrainska. Ytterligare information om stridskrafterna i östra Ukraina hittar den intresserad på den engelskspråkiga sajten http://thewarinukraine.info/russian-weapons/. Här finns också biografisk information och mycket annat av intresse.

Ett problem i vardande rör nedskjutningen i juli 2014 av passagerarflygplanet RH17 från Malaysia Airlines som kom från Nederländerna och som sköts ned av rysktillverkade luftvärnsmissiler. Där har Malaysia, Nederländerna, Belgien, Ukraina och Australien krävt tillsättandet av en internationell brottmålstribunal. När frågan nyligen behandlades i FNs säkerhetsråd lade Putin in sitt veto. Bra och nyligen publicerad information om fallet på engelska finns på https://www.bellingcat.com/tag/ukraine/. Bellingcat publicerade i våras en rapport som innehöll flera viktiga pusselbitar nedskjutningen av RH17 – https://www.bellingcat.com/wp-content/uploads/2015/05/Routes-Destinations-and-Involvement-of-the-2nd-and-147th-Automobile-Battalions-in-the-June-and-July-2014-Convoys.pdf  Ytterligare information om Ukraina finns på de engelskspråkiga sidorna https://en.informnapalm.org/ och vill ni läsa vad OSSE rapporterar är adressen http://www.osce.org/ukraine-smm (dagliga rapporter om situationen finns på http://www.osce.org/ukraine-smm/daily-updates).

Annonser

Ryssland har sysslat med kidnappingar sedan 1920-talet

Redan under Kominterntiden på 1930-talet sysslade Moskva med kidnappingar, mord och annan subversiv verksamhet utomlands. NKVD hade en särskild avdelning som kallades Jasja-gruppen som leddes av Pavel Sudoplatov som bl.a. översåg ryssarnas underjordiska verksamhet under inbördeskriget i Spanien och Wollweberligan med verksamhet i dussintals länder bland annat Sverige. Vice chef var Naum Eitingon som arbetade i Spanien under täcknamnet ”general Kotov”. I sammanhanget ska också nämnas kidnappingarna av ett antal västerländska diplomater i slutet av Andra världskriget bl.a. från Schweiz och Raoul Wallenberg från Sverige. När Wallenberg troligen avrättades 1947 med en spruta gift var Sudoplatov och Eitingon två av tre officerare från dåvarande MGB som närvarade för att följa förloppet.

Att Ryssland sedan cirka 10 år tillbaka tagit upp Sovjetepokens allra värsta övergrepp utomlands är helt i linje med Putins politiska linje att sprida fruktan och splittring. Man kan t.ex. erinra sig giftmordet på den avhoppade FSB-officeren Aleksandr Litvinenko som dog i november 2006 i Storbritannien samt en förre ukrainske presidenten Viktor Jusjtjenko som under sin valkampanj 2004 höll på att dö av det gift som FSB lyckats få honom att dricka. Sommaren 2006 beslöt den ryska duman att ge FSB, SVR och GRU rätt att mörda personer utomlands som kunde anses vara terrorister eller extremister. För dessa aktioner använder man ofta gift. Ända sedan slutet av 1910-talet har säkerhetstjänsten haft ett synnerligen omfattande giftlaboratorium som snart bedrivit sin verksamhet i 100 år. Vad man sysslat med har beskrivits i detalj av den förre sovjetiska statsåklagaren, sedermera författaren, Arkadij Vaksberg i sin bok ”Giftlaboratoriet. Från Lenin till Putin – 90 år av politiska mord” som gavs ut på Norstedts förlag i mars 2008.

Förutom kidnappingen av Eston Kohver är Putin ansvarig för kidnappingar av flera personer i Ukraina som förts till Moskva. Ryssland bryter mot folkrätten gång på gång och diktatorn Putin har nu verkligen gjort sig förtjänst av titeln ”capo di tutti capi”!