Litvinenko mördad på order av Putin

Idag publicerades den brittiska undersökningsrapporten om mordet på den avhoppade FSB-officeren Aleksandr Valterovitj Litvinenko som 44 år gammal dödades med hjälp av en dos radioaktiv Pollonium-210. Det är legio att Moskva försöker mörda avhoppade underrättelseofficerare som flytt till väst. Det finns dussintals före detta KGB- och GRU-officerare som skjutits, förgiftats eller bara försvunnit. Formellt har de i hemliga militärdomstolar dömts till döden vilket i flera fall avslöjats efter Sovjetimperiets sönderfall. Mindre allvarliga fall, som den avhoppade KGB-generalen Oleg Danilovitj Kalugin, dömdes i sin frånvaro till 15 års fängelse, återtagande av sina 22 militära utmärkelser, degradering från sin generalsgrad och misstande av sin pension. Dessutom drabbar detta också nära släktingar som fråntas universitetsplatser, vräks från statliga bostäder mm.
I mars 2006, ett halvår innan mordet på Litvinenko, antog den ryska duman en ny lag som dessutom gav de ryska underrättelsetjänsterna utökade befogenheter att agera mot de som anses vara Rysslands fiender. Både de civila SVR och FSB samt det militära GRU erhöll då rätten att avrätta personer utomlands som utpekats som terrorister eller extremister. Oavsett bakgrunden till mordet på Litvinenko är det otänkbart att det skulle kunna ske utan Vladimir Putins direkta inblandning och skriftliga godkännande. Oavsett vad de ryska tjänsterna ta sig för med så är det absolut inte några slags maffiagäng som uppfinner sin egen verksamhet. Allt det som sker går via de officiella kanalerna och beslutsvägarna. Och allt dokumenteras skriftligt med största noggrannhet. Ser man exempelvis på fallet med den kidnappade Raoul Wallenberg eller på den information som den avhoppade KGB-arkivarien Vasilij Nikititj Mitrochin hade med sig till väst, framgår det med all tydlighet hur noga all hemlig verksamhet i underrättelsetjänsterna dokumenteras och arkiveras ner på millimeternivåför att sedan sparas i många decennier.
Oavsett all den information som nu publicerats tycker jag det är värt att ta en titt på den ryska avrättningsmetoden. Brittiska experter hävdar att Moskva gjorde en dundertabbe när de valde att mörda Aleksandr Litvinenko i just London av alla städer på jorden. London är nämligen en av bara några få platser där det faktiskt finns en praktisk möjlighet at identifiera och analysera en förgiftning med just Pollonium-210. Närheten till de brittiska experterna medförde att polisen snabbt kunde få upp spåren till de ryska gärningsmännen. Tack vare sin radioaktivitet kunde de brittiska myndigheterna förhållandevis enkelt följa det radioaktiva spår som gärningsmännen hade både lämnat efter sig både på sin väg in i landet, under sin vistelse i och runt London för att sedan kunna följa dem hem till Moskva igen.
Att man just använde denna radioaktiva och giftiga isotop är intressant av flera skäl. Flera av den ryska tjekans mord under 2000-talet har kännetecknats av att de ägt rum med hjälp av synnerligen ovanliga och svåra att använda gifter. På detta sätt medverkar de själva till att göra självmål. I och med att de giftiga ämnena är svåra att använda och svåråtkomliga är det inte ämnen som vanliga mördare normalt nyttjar. Tar man för lite får man inte de önskvärda effekten och tar man för mycket kommer bismaken att avslöja mordförsöket. Därför försöker man vanligen nyttja ämnen som är mer frekventa. Pollonium-210 och flera andra använda gifter är så pass ovanliga så att de kan medverka till att peka ut Ryssland som det skyldiga landet. Dessutom måste de som ska utföra morden ha en ordentlig utbildning så att de inte skadar sig själva eller röjer sig i samband med förgiftningen. Också detta utesluter den vanliga dråparen. Den ryska radioaktiva isotopen är till och med så ovanlig att man troligen kan peka ut just bakom vilken laboratoriedörr som framtagandet ägt rum i staden Arzamas-16! Ibland kan de ryska spionerna vara så smarta att de till och med lurar sig själva.
Du finner Litvinenko-rapporten på https://www.litvinenkoinquiry.org/report. Den är väl värd att studera!

Annonser

Putin köper sig sympatisörer

Brittiska The Telegraph publicerade för ett par dagar sedan en synnerligen intressant artikel som tar upp Rysslands finansiella kopplingar till ett antal av Europas högerextrema, nyfascistiska och t.o.m. nynazistiska rörelser. Det har länge varit känt att Moskva på olika sätt arbetar med att upprätta förbindelser med politiska partier och andra organisationer ute på högerkanten. För ett knappt år sedan arrangerade ryssarna konferensen ”International Russian Conservative Forum” i St Petersburg. Som en blogg så träffande beskrev arrangemanget som att ”Europas femte kolonn träffas i St Petersburg”.
Självklart torde alla intresserade demokrater vara intresserade av hur trådarna löper mellan Ryssland och olika personer som sitter i ett antal av de europeiska ländernas lagstiftande församlingar och som arbetar med att förändra opinionen i EU-länderna. Ett av många problem är vem som från samhällets sida ska ta sig an uppgiften av studera detta fenomen och eventuellt också ingripa mot den. I Sverige har vi under många är haft en lag som förbjudit tagande av utländskt stöd men om det finns någon praktisk tillämpning av lagutrymmet har jag ingen aning. Och även om delar av den ryska verksamheten inte måste vara olaglig kan den ju ändå visa sig vara ett säkerhetshot mot vårt öppna och fria samhälle. Om det då inte är polisens uppgift att hålla koll på verksamheten måste vi ju se till att någon annan del av samhället både studerar verksamheten och eventuellt även ingriper mot dem.
I väntan på förändringar på hemmaplan kan vi ändå komma att se fram emot att något sker. I USA har kongressen sett till att man kommer att göra en studie över den ryska verksamheten. Även om många detaljer kan röra andra länder är vårt kan vi nog förutsätta att en verksamhet som bedrivs i eller mot ett land även bedrivs mot de flesta andra av EUs medlemsländer.
En sak kan man förutsäga och det är att det sällan är vanliga statstjänstemän eller ryska diplomater som bedriver mycket av den praktiska verksamheten. Både inom EU och utanför är det legio att underrättelsetjänsterna SVR, GRU och FSB är de som utför det allra mesta av ordergivningen och utdelandet av Putins kuvert med mutor. Självklart har många av täckmantel av att vara diplomater men det innebär inte att det är det ryska utrikesministeriet som sköter ruljangsen.
I väntan på att få tillgång till nya fakta om verksamheten föreslår jag att de som är intresserade tar sig en ordentlig titt på den estniska säkerhetspolisens engelskspråkiga årliga verksamhetsberättelser. På den nya länken https://www.kapo.ee/en/content/annual-reviews.html hittar man nu 17 årsberättelser. Med tanke på att 2014 är den senaste kan man nog förvänta sig att den för 2015 snart kan vara på gång. Det esterna berättar om ryskstyrda media och mycket annat kan i stort överföras på Sverige och andra EU-länder. Även om olika detaljer kan vara olika är modus operandi något man alltid känner igen!

Sverige är i sämsta tänkbara försvarsläge

Jan Leijonhielm har i sin artikel beskrivit några oerhört centrala delar av hur Ryssland betraktar omvärlden och då särskilt Sverige. Det är för vår debatt om Sveriges försvar och vårt förhållningssätt gentemot Ryssland väldigt viktigt att förstå det som Jan Leijonhielm här beskriver annars finns det risk att Sverige beter sig på ett sätt som till och med kan locka Putin och consortes till en militär aktion i norra Europa. Framstår vi i vårt land som svaga innebär det ju en minskad risk för ryska förluster och ett eventuellt ryskt misslyckande vd exempelvis ett anfall och en ockupation av Gotland.

http://www.svd.se/sverige-ar-i-samsta-tankbara-forsvarslage

Vladimir Putin har uppenbarligen inga begränsningar som bygger på moral eller etik. Hans handlande bygger istället på en analys om huruvida hans ska lyckas genomföra det han planerar och hur mycket detta ska kosta i form av militära och politiska motgångar.

Självklart är Estland, Lettlands och Litauens medlemskap i NATO en hämsko för Ryssland. Men om Moskva med andra medel kan stoppa NATO från att agera som tänkt, det vill säga framgångsrikt komma till de baltiska ländernas räddning, finns det därmed inte några internationella regler eller avtal som skulle stoppa Putin från att agera militärt. Det enda som kan förhindra ett genomförande av Rysslands geopolitiska och militära strävanden är risken för ett militärt svar som kan komma att stoppa den ryska krigsmakten.

Höjer vi i Sverige ribban med hjälp av ökade ekonomiska medel till försvaret, ett nära samarbete med Finland och ett svenskt medlemskap i NATO kommer Ryssland knappast kunna genomföra en lyckad militär aktion mot ett eller flera av de baltiska länder och/eller en ockupation av Gotland. På så sätt kommer de svenska åtgärderna inte bara garantera fred för vårt land utan också fred för Finland, Estland, Lettland och Litauen. Och tack vare en stabil situation på hemmaplan kan vi också bättre hjälpa andra länder som är utsatta för Rysslands aggressiva beteende. Om Vladimir Putin inte längre kan använda sin krigsmakt och en aggressiv utrikespolitik som bas för sin inrikespolitiska makt kan vi kanske också kan börja få se en förändring till det bättre för det ryska folket och för Ryssland som nation. Det är de verkligen värda!