Putin avslöjas ånyo som lögnare

Som åtskilliga gånger tidigare ljuger Vladimir Putin om Rysslands militära engagemang utomlands. Gång på gång sticker han upp huvudet och avlevererar sina påståenden om att Ryssland inte finns på Krim, inte finns i östra Ukraina och inte har marktrupper i Syrien. Än en gång står han där som en ”kejsare” utan kläder.

https://rusi.org/publication/rusi-defence-systems/detailing-russian-forces-syria

En av västvärldens bästa institut som analyserar olika aspekter av Ryssland, Royal United Services Institute for Defence and Security Studies (RUSI), Whitehall i London, har ånyo publicerat en analys av den ryska krigsmaktens verksamhet utomlands (de har tidigare publicerat en fantastiskt bra rapport om ryska trupper i Donbass) och som visar på ryssarnas djupa engagemang i Syrien som helt uppenbart omfattar flera tusen man från olika militära markförband. Dessa förbands närvaro står i direkt motsats till Putins påståenden. Den som samlat materialet och analyserat det på RUSI heter Igor Sutyagin, tidigare forskare med mer än 10 års tjänstgöring på det prestigefyllda USA-Kanada-institutet i Moskva. Han var en av de fyra ryssar som utväxlades mot 10 ryska illegalister som gripits av FBI i USA 2010.

Sutyagin har samlat material om samtliga ryska vapenslag i Syrien: Flottan, flyget och armén. Det är en imponerande sammanställning med noggranna detaljer om varje enskild grupp av soldater från de olika militära markförbanden. Dels redovisas vilka tunga vapen som förbanden tagit med sig in i Syrien – exempelvis haubitsar, eldkastare och raketartillerisystem – dels olika system för underrättelseinhämtning och elektronisk krigföring.

På samma sätt som Ryssland arbetat med maskirovka i östra Ukraina, döljer krigsmakten nyttjandet av marktrupper i Syrien genom att skicka ner kompanier och bataljoner från en rad olika förband så att inga stora truppkontingenter saknas på hemmaplan i Ryssland. Hade alla de olika enheterna kommit från endast ett par brigader hade saknaden av dem blivit omöjlig att dölja. Nu lär knappast frånvaron märkas ens på de förband som sänt personal utomlands.

Sammanställningen omfattar även de cirka 60 militära flygplan som var baserade i Syrien då rapporten författades samt information om vilka flygförband de kom ifrån. Förutom attack- och bombplan har det ryska flygvapnet också stationerat ett antal flygplan som bland annat sysslar med signalspaning, stridsledning och elektronisk krigföring. Sammanlagt har Ryssland satt in mer än ett dussin olika flygplansmodeller i sin bombkampanj.

Intressant att se är också de uppgifter som RUSI nu publicerar om den ryska flottan och deras verksamhet för att också stödja Syriens regim. Tillsammans med de uppgifter som främst InformNapalm tidigare publicerat, får man en ytterst detaljrik och i det närmaste heltäckande bild av allt Rysslands marina styrkor gör i Medelhavet och Svarta Havet och som har bäring på striderna i Syrien. I huvudsak är de fartyg från Svarta Havsflottan som ansvarar för verksamheten men exempelvis har den Baltiska flottan bistått med ett av sina stora underrättelsefartyg, det nyligen renoverade SSV-231 Vasilij Tatisjtjev från Baltijsk.

En titt på den ryska transportkapaciteten på köl visar att Ryssland bland annat köpt in fraktfartyg från Kina och Turkiet. Flera av dessa och andra ryska fartyg som satts in för att frakta stora mängder förråd till al-Assads Syrien är registrerade under bekvämlighetsflagg. Länder som Panama, Palau och Liberia finns exempelvis med i materialet. Förutom allt som fraktas med hjälp av fartyg finns det också en luftbro med en mängd ryska fraktflygplan. Det är få ryska enheter som undgått RUSIs och Igor Sutyagins ingående granskning.

Annonser

På spaning i Ukraina

Rysslands omfattande propaganda och desinformation om situationen i Ukraina gör det ofta svårt för många av oss intresserade att skilja agnarna från vetet. Trots att man nog vet vad som gäller finns det en känsla att man i en diskussion mot Putins propagandister, vare sig de finns i Ryssland eller i Sverige, ska riskera dra det kortaste strået. Det finns dock mycket kunnig hjälp att få. I Ukraina finns det flera professionella grupper med verkligt kunniga och duktiga aktivister som beslutat sig för att ge Moskvas propagandister en rejäl match.

Aktivisterna arbetar konsekvent med ”Open Source Intelligence” och ofta med att undersöka de länkar, texter och bilder som publiceras på Internet och bland annat utnyttja det som kallas ”metadata”. Granskar man ett digitalt foto innehåller det vanligen data om när och var bilden är tagen, ibland vilket typ av kamera som använts och annan information. Genom att söka rätt på ryska soldater som strider i Ukraina och undersöka vad de publicerar på Facebook och liknande sajter, kan de ukrainska aktivisterna få fram bevis för vilka ryska förband som finns i Ukraina, vilken tid de är i landet och vilka vapen som överförs från den ryska krigsmakten till quislingarna i Donbass.

Alldeles särskilt glädjande är att en av de allra bästa ukrainska aktivistgrupperna som redovisar Rysslands infiltration av Ukraina, InformNapalm, nu har en websajt på svenska! På https://informnapalm.org/sv/ listas över 70 (sic!) nyheter på svenska om vad Ryssland gör i Ukraina och numer även i Syrien!!! Därutöver finns ytterligare ett 10-tal sidor med mängder av intressanta nyheter på svenska. Förutom svenska finns InformNapalm websidor publicerade på åtminstone sju andra språk. Lite grundläggande information om organisationen InformNapalm finns på svenska Wikipedia – https://sv.wikipedia.org/wiki/InformNapalm.

Många av InformNapalms sidor är av stort intresse men det finns några sidor jag vill särskilt gärna rekommendera:

InformNapalm – Frågor och svar – https://informnapalm.org/sv/informnapalm-fragor-och-svar/
GRU:s frivilliga reserver i militära konflikter utomlands – https://informnapalm.org/sv/altai/
Ryska reguljära armén i Ukraina – Databaser och visualiseringar – https://informnapalm.org/sv/den-professionella-ryska-armen-i-ukraina-databas-och-visualisering/
InformNapalm kräver att Ryssland slutar attackera civila i Syrien och Ukraina – https://informnapalm.org/sv/ultimatum/
Syrienkriget och hur ryska flottan bistår president Bashar Assad – https://informnapalm.org/sv/syrienkriget-hur-ryska-flottan-bistar-president-bashar-assad/

Jag föreslår att ni alla lägger in InformNapalms svenska websajt bland era favoriter samt sprider denna adress till så många av era vänner och bekanta som möjligt! Se till att deras information kommer till nytta och används i debatter, i artiklar och i föredrag. Informationen från InformNapalm är den bästa vi kan få tillgång till utan översättningsprogram eller egna språkkunskaper. De är värda allt stöd!!!

Vill du ha fler förslag på bra källor om Ukraina kan du alltid nå mig på mailadressen joakim.von_braun@bredband.net.

Samarbeta inte med Ryssland!

Ropen skalla – samarbeta med alla! De fasansfulla massmorden i Paris har naturligtvis skakat om den civiliserade världen på många sätt. För många länder har det varit lätt att avstå från kraftåtgärder mot IS så länge massmorden bara drabbade araber i Mellanöstern. Nu ser vi mängder av vita kroppar i blodpölarna och då krävs det plötsligt helt andra åtgärder. Det som oftast händer när västvärlden känner sig lurad eller överraskad och en massa människoliv går till spillo, är att kraven på kraftåtgärder många gånger skjuter över målet och/eller drar med sig kontraproduktiva åtgärder.

I bakvattnet på 9/11 har många av världens underrättelsetjänster fått maktbefogenheter som förstör delar av vårt civila samhälle. NSAs och brittiska GCHQs massiva avlyssning av Internet och världens telekommunikationer var aldrig ordentligt genomtänkt och har medfört stora problem. I vissa fall har avlyssningen till och med varit kontraproduktiv på grund av att politiker och tjänstemän hade så bråttom att börja bekämpa al-Qaida att en rad åtgärder aldrig utvärderats i sig själva eller i förhållande till andra använda metoder. Man kan ju undra hur mycket terrorbekämpning som ägt rum när USA avlyssnat Tyskland och Tyskland avlyssnat USA?

När man nu ska visa framfötterna och ta i med hårdhandskarna hörs krav om att inga hinder ska få stå i vägen och man ska samarbeta med alla som vill bekämpa IS. Det låter bra för stunden men kommer att medföra stora problem i det långa loppet, särskilt om vi i väst vore okloka nog att börja ägna oss åt terroristbekämpning tillsammans med Ryssland. Då kommer vi att komma ur askan i elden. Ryssland är ett land som kommer att utnyttja ett eventuellt samarbete med väst om att bekämpa IS och andra terroriströrelser till att skapa förutsättningar för att bekämpa oss i väst så snart tillfälle ges.

Under Andra världskriget gav främst USA, Storbritannien och Kanada en oerhörd mängd hjälp till Sovjetunionen och ”Uncle Joe”, alltså Stalin. Det man främst tänker på var den synnerligen omfattande lend-lease hjälpen som under det första året av Operation Barbarossa räddade Sovjetväldet från total undergång. Det tackade ryssarna för genom att smutskasta hjälpaktionen och sprida desinformation världen över. Desinformationsmaskinen spred påståenden som att hjälpen inte var tillräckligt omfattande, att det som skickades till dem var sekunda gods, hjälpen kostade mer än den smakade, att de västallierades leveranser nyttjades för spionage mot Sovjet och en rad andra falska påståenden. Trots att Sovjet stod vid randen till en omfattande katastrof fick man inte visa sig svagt och beroende av andra. Man biter den hand som föder en.

Sovjetunionen nyttjade också det allierade samarbetet till att värva agenter i väst och stjäla västsidans hemligheter. Man passade också på att placera ut illegalister i både USA och Kanada och använde de olika sovjetiska kontrollanter som de skickade till de västallierades olika fabriker till att bedriva ett synnerligen omfattande industrispionage. De tog emot med ena handen och stal med den andra.

Samma sak kommer att hända nu om väst sträcker ut sina händer till Ryssland för att samarbeta med den ryske diktatorn mot den jihadistiska terrorismen. Det kommer att bli ett ”samarbete” som kommer att skada hela västvärlden.

För det första får man inte glömma att Ryssland är en diktatur som själva bedriver statsterrorism. När Vladimir Putin inledde sitt sista språng mot makten som chef för säkerhetstjänsten FSB (KGBs efterträdare) 1988-1989, lät han att spränga ett antal hyreshus i städerna Bujnaksk, Volgodonsk och Moskva för att kunna skylla på tjetjenska terrorister. I själva verket var det hans egna FSB-tjänstemän som bar sprängmedlet på plats och därmed mördade ett antal helt oskyldiga ryssar. I ett av hyreshusen bodde FSBs gränsvakter med familjer. Sammanlagt dog 307 personer och över 1.700 skadades! Allt för att kunna skylla på de frihetssträvande tjetjenerna och inleda Rysslands andra krig mot den tjetjenska befolkningen. Kan de bli mer vidrigt?

Med stöd av kampen mot inhemska och internationella terrorister fick Putin den ryska duman att anta en helt ny terroristlagstiftning 2005. Den skiljer sig stort från de lagar som västliga demokratier lagt fram. Den ryska duman har nu givit carte blanche till underrättelseorganisationerna GRU, SVR och FSB att utomlands ingripa mot och avrätta medlemmar i terrorist- och extremist-organisationer. Att man omedelbart anser sig ha ett behov av att avrätta terrorister kan man ha en viss förståelse för. Men vilka är det som anses vara extremister? Personer som du och jag?

Analyserar man Rysslands krigföring i Tjetjenien och övriga Kaukasus, i Georgien och i Donbass i östra Ukraina är det definitivt svårt att skilja på vem som är vem. Vem är terrorist och vem är terroristbekämpare? Använder man sig av omfattande tortyr och skenavrättningar, skjuter ihjäl familjemedlemmar för att få en misstänkt att tala, våldtar kvinnliga familjemedlemmar etc undrar man vilka etiska och moraliska värden det är som Ryssland kämpar för? Den starkes rätt att ostraffat ta för sig vad han vill?

Jag kommer ihåg på 1980-talet då pseudonymen ”Viktor Suvorov” berättade om hur man tränade unga, nya spetsnaz-soldater genom att få dem av vada genom bassänger med djurblod där tarmar och delar av djurkroppar hängde ner. Nu förstår man att Suvorov nog hade fel – det var inte blod och delar från djur som användes …..

Grotesk historieförfalskning

En ny bok som påstås vara en historiebok har under hösten publicerats i Moskva. Den är skriven av en rysk politruk av värsta slag som försöker rättfärdiga ett antal av Stalins många misstag under Andra världskriget. Tack vare en Sveriges duktiga Rysslandkännare Ingmar Oldberg, sedan 2009 på Utrikespolitiska Institutets Rysslandprogram, kan vi nu lära oss hur delar av ryssarnas desinformationsverksamhet ser ut. Ingmar har publicerat en detaljerad recension hos ”Sällskapet för studier av Ryssland, Central- och Östeuropa samt Centralasien” som hyser de flesta av landets experter på Ryssland och de länder som tidigare utgjorde Sovjetunionen och Waszawapakten. http://www.sallskapet.org/ostblog/?p=5360

Författare till propagandaverket heter Vladimir Rostislavovitj Medinskij och är sedan 2012 kulturminister i Ryssland. Tidigare var han bland annat professor på det ryska utrikesministeriets högskola MGIMO och deltog i en av Rysslands mest bisarra historieförfalskningsprojekt.

Boken Война Мифы СССР 1939-1945 (USSR War Myths 1939-1945), som Oldberg recenserar, utgör på sitt sätt en värdefull katalog över alla viktiga desinformationsteman som Moskva idag arbetar med och som sammantaget ska förmedla bilden av att Sovjetunionen och Stalin agerade fullständigt felfritt under krigets alla år. Lite intressant är det att Medinskij greppar hela perioden 1939-1945 eftersom ryssarna alltid drivit desinformationstemat ”Det stora fosterländska kriget” som de anser ha inträffat åren 1941-1945. På så sätt har de redan i begreppet definierat bort allt vad Molotov-Ribbentrop-pakten, invasionen och delningen av Polen samt angreppskriget mot Finland, heter. Samtidigt har det officiella Sovjet naturligtvis också fullständigt svikit alla de sovjetiska soldater som deltog i krigen och som stupade och sårades där. Det är verkligen att hugga sin egna krigsmakt och alla deltagande människor i ryggen. Man undrar om man i Moskva anser att projektet om det stora fosterländska kriget spelat ut sin roll eller om de anser att alldeles för få världsmedborgare känner igen begreppet? Hur som haver lyckas Medinskij faktiskt också rikta lite mild kritik mot Stalin för att denne påbörjade kriget mot Japan 10 dagar för sent men annars påstås den storryske landsfadern Stalin vara helt fläckfri. Vanligast annars är påståendet att Stalin inte ska kritiseras för att han gjorde 70 procent riktiga beslut.

Kulturminister Medinskij är definitivt ingen duvunge i sammanhanget. Innan han beklev posten som minister och påbörjade skrivandet av sin bok hade han fått en omfattande skolning under flera år av några av Rysslands allra värsta desinformatörer och historieförfalskare. Under närmare tre år hade Medininskij ingått i ett exklusivt ordenssällskap som bildades 2009 under dåvarande president Medvedev och som då döptes till ”Presidentens kommission för att motarbeta förfalskningar av historien till förfång för Rysslands intressen”.

Denna kommission leddes från start av en av Vladimir Putins gamla kompisar från KGB – Sergej Evgenevitj Narysjkin. De studerade bägge i Leningrad och i början av 1990-talet sysslade de med bedrägerier i miljardklassen inom ramen för borgmästare Sobtjaks utlandsavdelning KVS. Sobtjaks utlandsverksamhet rymde en rad KGB-officerare som senare kom att följa Putin till Moskva och som fortfarande tjugo år senare utgör den allra viktigaste delen av Putins maktbas.

Presidentkommissionens huvudsyfte var att ”försvara Ryssland mot de som förfalskar historien och de som förnekar Sovjets bidrag till segern i Andra världskriget”. Medinskijs bok får nog ses som ett synnerligen viktigt bidrag i detta försvar och även om den inte lurar särskilt många vettiga människor i väst finns det miljoner ryssar som säkert ramlar rakt i fällan. Vi ska dock inte tro att vi som bor i Sverige och i andra delar av den demokratiska västvärlden går fullståndigt säker mot denna typ av angrepp mot vår historiebild. Vi ska inte glömma bort vad en av världshistoriens mest framträdande desinformatörer, Riksministern för folkupplysning och propaganda Joseph Goebbbels, sa på partidagarna i Nürnberg 1934: ”Om en lögn upprepas tillräckligt många gånger blir den en sanning.” Uppenbarligen något som också Putin och hans desinformatörer fullständigt anammat!